Nyheter

Två samebyar förlorar mot gruvbolag

23 feb 2021

För drygt ett år sedan fick Talga AB tillstånd av Länsstyrelsen i Norrbotten att provborra efter grafit i Nunasvaara där Talma och Gabna samebyar har sina vinterbetesmarker. Samebyarna överklagade, eftersom de anser att påfrestningarna skulle bli för stora för renarna.

Nu avslår Mark- och miljödomstolen samebyarnas överklagan. Domstolen anser inte att provbrytningen kommer försvåra för rennäringen. Det rapporterar SVT Oddasat.

Vapstens sameby lämnade 2013 in en anmälan till FN:s rasdiskrimineringskommitté om att gruvbrytningsplanerna i Rönnbäck utanför Tärnaby bryter mot diskrimineringsförbudet i FN:s rasdiskrimineringskonvention, som Sverige har förbundit sig att följa.

Kommittén lämnade besked i december 2020. De har kommit fram till att Sverige har kränkt samebyns rättigheter på flera punkter. Kommittén påpekar också att framtida processer på ett helt annat sätt måste ta samernas intressen och rättigheter i beaktande. 

Kommittén menar att Sverige har brutit mot såväl samernas rätt till ickediskriminering och deras rätt till verksamma rättsmedel. Bearbetningstillståndet måste nu ses över, menar kommittén, och principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) för samerna måste respekteras. 

Amnesty Sápmi undrar om inte Mark- och miljödomstolen bör ta hänsyn till uttalandet från FN:s rasdiskrimineringskommitté när det gäller utvinning av naturresurser i Sápmi.

Skogen i Sápmi, rennäring och klimat

17 feb 2021

Sedan Luokta Mávas sameby i november 2020 ropade på hjälp – våra renar överlever inte – för att stoppa statliga Sveaskogs avverkningar i deras renbetesområde har debatten om det svenska skogsbruket varit intensiv. Det har nyligen kommit två dokumentärfilmer. Flera medier skriver om skogsbruket med kalhyggen, markberedning och plantager. Samer, vars renar riskerar att bli av betesområden med marklav och gamla hänglavsskogar, kommer till tals. Miljörörelsen mobiliserar. Och näringsutskottet kallade nyligen till sig såväl ordföranden för Sveaskog, som näringsminister Ibrahim Baylan.

I januari 2021 publicerade Greenpeace och Skydda skogen filmen ”More of Everything – the Swedish forestry model”. De gör en djupdykning i den svenska skogsindustrins påståenden. Forskare och experter granskar några av de vanligaste påståendena från svensk skogsindustri – för det verkar ju vara något som inte stämmer.

Har Sverige mer skog än någonsin? Är biobränslen bra för klimatet? Vad är skillnaden på skog och trädplantage? Och hur mycket skyddad skog har vi egentligen i Sverige? Forskarna i filmen är oberoende och talar för sina respektive expertisområden. Var det något om samer i filmen, minns ni?

Filmen kan ses kostnadsfritt här

Systematisk skogsskövling

Filmen ”Om skogen” visar brutala bilder på den systematiska skogsskövlingen i Sverige.

Det börjar med bilder av en gammelskog, men växlar snart över till det motsatta – ett kalhygge med djupa körskador. Skogsbiologen Hans Sundström och Naturskyddsföreningens sakkunniga Malin Sahlin rör sig över kalhygget.

”Du får inte plocka en fridlyst art. Men du får avverka hela skogen den växer i”, säger Malin Sahlin. Det är inledningen till dokumentärfilmen, som hade premiär på en streamingtjänst i februari. Filmen är producerad av Region Värmland, Film i Dalarna och Filmpool Nord med stöd av bland andra Svenska Filminstitutet och Sveriges Television.

Samerna får stöd från miljöorganisationer

”Svenskt skogsbruk är en klimatskandal. Vi stöder samernas kamp mot skogsbolagen”, skriver 25 representanter för miljöorganisationer som Fridays for future Stockholm, Skydda skogen, Fältbiologerna och Greenpeace på Aftonbladet Debatt.

Att det svenska skogsbruket skulle vara klimatanpassat och rättvist är en bluff, säger samebyarna. Miljöorganisationerna håller med. Deras ställningstagande är ingen protestaktion – det är en skyddshandling. Friska ekosystem är en förutsättning för livet på planeten, skriver de i artikeln.

”Kalhyggesmodellen i Sverige bidrar till det historiska nederlaget att hela 14 av 15 skogliga naturtyper inte har gynnsam bevarandestatus i Sverige. Omvandlingen från friska ekosystem till trädplantage och industriella bestånd är en internationell skandal. I Sverige är nu 64 procent av trädbestånden yngre än 62 år. Ur skogsekologisk synvinkel är de tonåringar”.

”Skogsskövlingen fortsätter trots att FN:s klimatpanel (IPCC) gång på gång upprepar vikten av skydd av naturskogar som en viktig klimatlösning. De sista naturskogarna har lagrat (och fortsätter lagra in) stora mängder kol i mark och biomassa och är därför viktiga att bevara för att kunna tackla klimatförändringarna”.

”Ge alla statliga skogar med höga naturvärden ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd”.

”Regeringen måste ge ett nytt ägardirektiv till Sveaskog; Sveaskogs avkastningskrav måste avskaffas. De statliga ägardirektiven ska syfta till att nå en hållbar förvaltning av skogen och uppnå Sveriges miljömål. Samma sak gäller förvaltningen av övrig statlig skogsmark inom exempelvis Fastighetsverket”, skriver debattörerna.

Utfrågning i riksdagens näringsutskott

Den 9 februari utfrågades näringsminister Ibrahim Baylan (S) i riksdagens näringsutskott om Sveaskog. Efter de senaste turerna, då vd:n för Sveaskog blev uppsagd, tyckte riksdagens näringsutskott att det var dags att få en tydligare bild av vad staten vill med Sveaskog. Det skriver Lantbrukets Affärstidning. De skriver att Sveaskog har en ny strategi, som går ut att både öka tillväxten i skogen OCH att öka den biologiska mångfalden.

Näringsutskottet kallade till sig Sveaskogs styrelseordförande Eva Färnstrand till ett sammanträde den 28 januari. Den 9 februari var det dags för näringsminister Ibrahim Baylan att träffa näringsutskottet.

Lars Hjälmered (M), ordförande för näringsutskottet, säger att det är viktigt att veta vad staten vill med Sveaskog.

”För Moderaterna är den saken klar. Vi vill öka produktionen i skogen och anser vi har nått en gräns för hur mycket skog, arealmässigt, som ska skyddas. Moderaterna vill i stället ge fler människor en möjlighet att äga och bruka skog. Vi vill därför inrätta ett nytt markförsäljningsprogram för Sveaskog, där 20 procent av den produktiva skogsmarken säljs till enskilda skogsägare”, skriver Lars Hjälmered och Johan Widegren i en debattartikel i Lantbrukets Affärstidning

Skogsbruk och urfolksrätt?

Amnesty Sápmi undrar – hur går det svenska skogsbruket ihop med urfolksrätten och de bindande principerna om fritt, informerat förhandssamtycke, som framgår av FN:s urfolksdeklaration, som Sverige har ställt sig bakom?

Hur planerar staten att agera för att uppnå samklang med FN:s rasdiskrimineringskommittés uttalade i december 2020 om att Sverige måste involvera samer i processer om utvinning av naturresurser i Sápmi på ett meningsfullt sätt för att inte bryta mot förbudet mot rasdiskriminering?

Foto: Marcus Westberg 

Maxida Märak: Exploateringen av Sápmi måste stoppas

15 feb 2021

I århundraden har vi samer utsatts för övergrepp av den svenska staten.

Övergreppen idag är desamma som för 400 år sedan. De har bara moderniserats.

Vi samer finns inte.

Vårt sätt att leva räknas inte.

Våra överklaganden avslås.

Våra protester ignoreras.

Våra röster hörs inte.

Men nu vänder vi vindarna.

 

Tänd ett ljus - hedra minnet av samiska kvarlevor på museer

5 feb 2021

/samernasnationaldag2-2.jpg

I morgon, på den samiska nationaldagen 6 februari, hedrar vi minnet av de samer som utsattes för statens rasbiologiska undersökningar och minnet av de samer vars kvarlevor finns på svenska museer och institutioner idag. 

Amnesty Sápmi kräver att arbetet med begravning av de samiska kvarlevorna påskyndas, och att staten finansierar återbördandet och begravningarna i Sápmi.

Tänd ett ljus du med!

Ina Omma: Du er same nok!

/ina-omma.jpg

I somras lanserade Ina Omma instagramkontot @ina.omma och har redan över 13 000 följare. Varför säger människor "av samisk börd", "av samiskt ursprung" eller "sameättling"? Jag er same nok! är fyra betydelsefulla ord för Ina Omma. 

För några månader sedan gjorde hon en kort film med videoklipp där samer från hela Sverige säger ”Jag är same”. Det blev ett känsloladdat och berörande projekt. Hennes ”hjärteämne” är samisk identitet.

På samernas nationaldag har du möjlighet att lyssna på Ina Omma online, klockan 15.00.
Arrangörer är Studiefrämjandet i Norrbotten och Amnesty Sápmi.

Visste du att samerna är Europas enda erkända urfolk?

2 feb 2021

På lördag den 6 februari är det samernas nationaldag. Det firas i hela Sápmi, det vill säga Sverige, Norge, Finland och Ryssland. 

Amnesty International Sverige har listat fyra anledningar till varför det är viktigt att stå upp för samernas rättigheter. 

1. Kolonialism, förtryck och diskriminering

Sverige har en kolonial historia av olika övergrepp mot samer; tvångsförflyttningar, rasbiologi, assimilieringspolitik, politisk diskriminering, medicinska övergrepp och stöld av samisk mark. Denna historia gör sig påmind än idag genom splittring av det samiska folket, exploatering av samiska marker och osynliggörande av samisk kultur och mänskliga rättigheter.

2. Rasism

Samer utsätts för både individuell och strukturell rasism. Till exempel använde statens advokat i Girjasmålet sig av en rasbiologisk retorik mot samer under rättegången. Efter Girjasdomen spreds enorma mängder hat och hot mot samer både i sociala medier och i verkligheten. Renar har dödats och torterats med hatmotiv. Detta är vardag för många samer i Sverige idag.

3. Urfolk värnar om klimatet

Urfolk skyddar 80 procent av den biologiska mångfalden i världen. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden och utgör basen för de ekosystem som är nödvändiga för mänsklighetens existens och välbefinnande. Naturen har ett skyddsvärde och människans rätt att använda och bruka naturresurserna är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Många samiska näringar bygger på ett varsamt nyttjande av förbybara naturresurser och beroende av att miljön inte skadas.

4. Det handlar om mänskliga rättigheter

Urfolks rättigheter är mänskliga rättigheter och har stöd i ett flertal internationella konventioner. FN har vid ett flertal tillfällen kritiserat Sverige för att inte skydda samernas rätt till inflytande och medbestämmanderätt över sina traditionella marker. FN har uppmanat den svenska regeringen att göra om lagstiftningen så att den går i linje med internationella människorättsnormer och att säkra samernas medbestämmande i all utvinning av naturresurser på traditionell samisk mark.

Vindkraft i Sápmi kräver hänsyn till urfolksrätten

30 jan 2021

Vasa Vind har fått tillstånd att bygga en vindkraftsanläggning, som skulle påverka renbetes- och kalvningsområden för Gällivare skogssameby. Beslutet har överklagats, både av Vasa Vind, som vill bygga fler vindkraftverk, och samebyn, som hävdar att vindkraftverk omöjliggör rennäring i området. Inom kort ska ärendet prövas av Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt.

Nu skriver representanter för Amnesty Sápmi att de förväntar sig att domstolen tar hänsyn till folkrättsliga principer och hänvisar till FN, som nyligen krävde att principen om fritt och informerat förhandssamtycke för samerna måste respekteras vid utvinning av naturresurser i Sápmi.

Under 2020 kom två historiska beslut när det gäller urfolksrätten för svenska samer. I januari meddelande Högsta domstolen att Girjas sameby fick rätt mot staten när det gäller rätten att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns område ovanför odlingsgränsen.

Domstolsprocessen pågick i tio år och var stundtals mycket plågsam för samerna. Statens företrädare använde ett rasbiologiskt språkbruk i rättsprocessen. Staten uttryckte sig slarvigt om samisk etnicitet och citerade, okommenterat, den förlegade och nedvärderande benämningen ”lapp”.  Med hänvisning till folkrätten i allmänhet och urfolksrätten i synnerhet, visade Högsta domstolen genom sitt beslut att det internationella regelverket måste tas på allvar. Det var en stor seger – för Sverige och hela det samiska folket – och en viktig påminnelse till Sveriges makthavare och myndigheter.

I december presenterade FN:s kommitté mot rasdiskriminering ännu ett historiskt beslut. Kommittén konstaterar att Sverige har kränkt Vapsten samebys rättigheter på flera punkter när det gäller ett planerat gruvprojekt utanför Tärnaby. Sverige har, enligt kommittén, brutit mot samernas rätt till ickediskriminering och verksamma rättsmedel. Gruvtillståndet måste ses över och principen om fritt och informerat förhandssamtycke för samerna måste respekteras. FN-kommittén uppmanar också Sverige att se över lagstiftningen så att samernas ställning stärks. Det kan få stor inverkan på kommande planer på utvinning av naturresurser i Sápmi.

Hur går Högsta domstolens prejudikat och FN:s rasdiskrimineringskommittés uttalande om att Sverige måste involvera samer i processer om naturresurser på ett meningsfullt sätt för att inte bryta mot förbudet mot rasdiskriminering ihop med pågående planering av vindkraftsanläggningar i Sápmi?

Det finns forskning som visar att renar skyr vindkraftsparker, inte bara under etableringsfasen utan även under driftsperioden. ”Det finns ingen möjlighet för rennäringen inom samebyn att samexistera med en vindkraftsetablering inom området. Renarna har inte någonstans att ta vägen”, skriver Gällivare skogssameby till Länsstyrelsen i Norrbotten.

Sametinget menar att vindkraftsanläggningen påtagligt försvårar rennäringens bedrivande, eftersom kraftverken planeras mitt i ett kalvningsland och nyckelområde med god tillgång till marklav och hänglav i gammal skog.

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbotten gör däremot bedömningen att vindkraftsanläggningen i Hällberget inte leder till att förutsättningarna för att bedriva rennäring blir ohållbara. De bedömer att varken nationell eller internationell rätt utgör ett hinder för att tillåta etableringen av vindkraftsanläggningen.

Amnesty Sápmi förväntar sig att Mark- och miljödomstolen och andra statliga myndigheter tar hänsyn till urfolksrätten och principen om fritt och informerat förhandssamtycke för samerna i alla beslut om vindkraft, gruvnäring och skogsbruk i Sápmi.

Amnesty Sápmi
Kerstin Andersson, Maria Eklund, Björn Svedin, Erik Törnlund

Artikeln har publicerats i Dagens Nyheter den 30 januari.

Samesystrar – en podd

27 jan 2021

Den 2 september hade första avsnittet av Samesystrar premiär, med slöjdaren Anna-Stina Svakko som första gäst. Det är en podd, som produceras av Anna-Marja Persson från Hosjöbotten i Jämtland.

Att det blev en podd med fokus på samiska kvinnor har att göra med hennes egen bakgrund och uppväxt, ”, säger Anna-Marja Persson i en intervju på samer.se.

”Min mamma har uppfostrat mig i den andan. Hon var ensamstående med mig och lärde sig det mesta själv, jaga, slakta, stycka kött, fiska, slöjda, bygga hus, renskötsel, tämja renar, jobba med turism. Hon är ett praktexempel på en stark samisk kvinna."

Anna-Marja Persson vänder sig till alla, både samer och icke-samer. På Facebooksidan Samesystrar har hon summerat den första säsongens samtal, bland annat så här:

  • Min nya gudmor @astu.design delar med sig om livets sårbarheter, att välja ett icke-normativt liv och att öppet erkänna psykisk ohälsa och be om hjälp.
  • Spralliga och humoristiska @tjåenieh berättar om sin ofrivilliga barnlöshet med glimten i ögat, och hennes jobb som samisk illustratör.
  • Om kärleken till dans tar @ebbajoks med oss på och vi dansar både i Paris, Ankarede och revitaliserar den samiska dansen.
  • Samisk identitet och tankar om hierarkier och livet som sydsamisk kvinna berättar @ina.omma om hur bra som helst.
  • @marainens_silver delar med sig om förlusten och sorgen att förlora två av sina söner i självmord. Ett gripande och kärleksfullt samtal på samma gång.

Amnesty Sápmi gratulerar till den första säsongen av Samesystrar och önskar Anna-Marja Persson lycka till med kommande samtal i podden.

Ett år efter historisk dom – Girjasmålet

23 jan 2021

/1-amnesty-sverige-girjas.jpg

Idag är det ett år sedan den historiska domen i Högsta domstolen, som gav Girjas sameby rätten till upplåtelse av jakt- och fiskerätt ovanför odlingsgränsen inom samebyns område. En enig domstol kom fram till att samebyn, av urminnes hävd, har ensam upplåtelserätten i området. Avgörandet satte punkt för en över tio år lång rättsprocess mellan samebyn och staten.

Högsta domstolen understryker att samerna är ett urfolk och hänvisar i domen till folkrättsliga regler om urfolks rättigheter, vilket innefattar rätt till den mark som urfolken traditionellt brukat. Detta står i skarp kontrast till statens resonemang under rättegångsförhandlingarna, då statens ombud påstod att folkrätten var irrelevant i målet och att Sverige inte har några särskilda internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter för samerna. 

Amnesty och många andra protesterade mot denna historielösa och juridiskt felaktiga bild, liksom de chockerande och rasistiska argument som statens ombud förde fram i domstolen. 

Högsta domstolen slog ett slag för folkrätten i allmänhet och urfolksrätten i synnerhet, och påminde Sveriges makthavare och myndigheter om att det internationella regelverket måste tas på allvar. Det var en stor seger för Sverige och hela det samiska folket.

Idag gratulerar vi inom Amnesty Sápmi det samiska folket för denna framgång!

Sveriges Radio, Studio Ett, har gjort ett reportage ett år efter Girjas-domen. Resultatet blev bättre förutsättningar för renskötseln och ökad lyhördhet för rennäringen från stat och kommuner, enligt Matti Berg, ordförande för samebyn. Samtidigt blev jägare och fiskare besvikna över minskade möjligheter att utöva sina fritidsintressen. Lyssna på reportaget här.

SVT Norrbotten rapporterar om ett år omtumlande år med glädje, drama och tragik. Ganska kort efter domslutet skedde både dramatiska och tragiska händelser. SVT har summerat det första året efter att samebyn fick ta över förvaltningen av jakten och fisket.

Girjas ordförande Matti Berg ser den 23 januari som en dag som borde uppmärksammas i hela Sápmi. "Det är värt att fira att det är ett år sedan domen kom", säger han. Ännu ett år senare är det inte klarlagt vad domen kommer att få för betydelse för andra samebyar och andra frågor som gäller samiskt inflytande i markanvändning. Se reportaget här.

Bokcirkel om Sápmi

18 jan 2021

Amnesty Sápmi och Folkuniversitetet Stockholm arrangerar en bokcirkel online med fokus på Sápmi under våren 2021, kvällstid klockan 18.00-19.30.

25 FEBRUARI: Ann-Helén Laestadius bok "Stöld" ges ut i januari 2021. 
25 MARS: Gabriel Kuhns bok "Liberating Sápmi" 2020 (engelska). Gabriel Kuhn deltar i samtalet.

29 APRIL: Lennart Lundmarks bok "Stulet land - svensk makt på samisk mark" 2008.

20 MAJ: Antingen Ædnan av Linnea Axelsson, Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba, eller Skogssamisk vilja av Åsa Össbo (med flera) beroende på deltagarnas önskemål. 

Anmäl dig via till Kerstin Andersson, e-post: akerstinandersson@gmail.com

Bokcirkeln kostar inget, men vi förväntar oss att alla deltagare medverkar vid de fyra cirkelträffarna. Böckerna lånar du på bibliotek eller köper in själv.

Tio positiva händelser 2020

31 dec 2020

Vi avslutar 2020 med att fira 10 positiva händelser under det gångna året:

  1. Att Högsta domstolen den 23 januari gav Girjas sameby rätt mot staten när det gäller rätten att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns område ovanför odlingsgränsen.

  1. Att regeringen den 1 juni accepterade flera rekommendationer, som FN:s råd för mänskliga rättigheter har lämnat, bland annat att Sverige ska göra ytterligare ansträngningar för att återspegla samernas tydliga status som ursprungsbefolkning i lagstiftning om mark och resurser.

  1. Att Sametinget fick resurser den 9 juni för att genomföra ett förberedande arbete med en svenk sanningskommission om den svenska statens övergrepp mot samer och samernas mänskliga rättigheter.

  1. Att det har genomförts två återbegravningar av samiska kvarlevor under året, dels den 20 september i Tärnaby, dels den 21 oktober i Lycksele.

  1. Att regeringen i budgetpropositionen den 21 september föreslog inrättandet av ett institut för mänskliga rättigheter i Sverige.

  1. Att medlemmarna i Amnesty Sverige fattade beslut på årsmötet den 4 oktober att Amnesty Sverige under de kommande åren ska fortsätta att utveckla det pågående strategiska arbetet med samerättsliga frågor med utgångspunkt i urfolksrätten, och att strategiska arbetsformer ska utvecklas i nära samarbete med samiska företrädare och rättighetsbärare.

  1. Att regeringen i november har bett FN-organisationen Unesco att yttra sig över gruvplanerna i Gállok utanför Jokkmokk. Den unika åtgärden vidtog regeringen för att få svar på om en gruva kan hota fjällområdet Laponias status som världsarv.

  1. Att Sveaskog den 19 november fattade beslut om att pausa en planerad avverkning i Luokta-Mávas sameby efter omfattande protester där bland annat representanter från 29 samebyar hade slagit larm. De krävde att ”Sveriges skogsbruk blir urfolksinriktat – endast då blir det klimatanpassat”.

  1. Att Krokoms kommun den 3 december beslutade att inte upplåta kommunens mark till en vindkraftsanläggning. ”Samebyns synpunkter är oerhört viktiga. Rennäringen är ett riksintresse och man bryter inte mot ett riksintresse utan vidare” kommenterade Olof Wallgren, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, beslutet.

  1. Att FN:s kommitté mot rasdiskriminering presenterade ett historiskt beslut den 7 december. Kommittén påpekar att Sverige har kränkt Vapsten samebys rättigheter på flera punkter när det gäller ett gruvprojekt i Rönnbäck utanför Tärnaby. Sverige har brutit mot samernas rätt till ickediskriminering och samernas rätt till verksamma rättsmedel. Gruvtillståndet måste ses över och då måste principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) för samerna respekteras. FN-kommittén uppmanar också Sverige att se över lagstiftningen så att samernas ställning stärks. Det kan få stor inverkan på kommande planer på utvinning av naturresurser i Sápmi.

Boktips: Liberating Sápmi

19 dec 2020

Efter att ha bott ett årtionde i Sverige kände jag att det fanns behov av en bok på engelska som förklarar samernas politiska kamp för en bredare publik”. Det skriver den österrikiske författaren och översättaren Gabriel Kuhn i sitt förord till boken ”Liberating Sápmi”.

”Det som verkligen motiverade mig var min frustration över det ointresse som majoritetsbefolkningen i Norden har för samer. De bryr sig helt enkelt inte. Det som förvånade mig mest var att det inte var någon större skillnad ens bland politiska aktivister. Det kändes märkligt, för nästan alla politiska aktivister som jag känner i USA, Australien och Nya Zeeland är allierade med ursprungsfolken. Men inte här”.

Samerna har upplevt det djupa förtryck och diskriminering som kännetecknar ursprungsbefolkningars öde världen över; deras marker har konfiskerats, deras tro har attackerats, deras familjer har tvångsförflyttats.

”Det finns en märklig förutfattad mening om konflikter inom minoriteter. Som om deras missnöje skulle förlora trovärdighet om de inte är överens om allt. Det som kallas ’demokrati, mångfald och kritiskt tänkande’ i majoritetsbefolkningen, misskrediteras som ’oordning, kaos och omoget’ när det handlar om minoritetsbefolkningar”.

Gabriel Kuhns bok handlar om att öka medvetenheten om samernas pågående kamp för rättvisa och självbestämmande. Liberating Sápmi är en resa genom Sápmi, som lyfter fram samiska artister, aktivister och forskare som står upp för sina rättigheter. Gabriel Kuhn samtalar bland annat med:

  • Mari Boine
  • Ann-Kristin Håkansson
  • Stefan Mikaelsson
  • Maxida Märak
  • Anders Sunna
  • May-Britt Öhman

Boken är på engelska.

Historiskt FN-beslut om gruvbrytning i Sápmi

9 dec 2020

Den 7 december publicerades ett historiskt beslut från FN:s kommitté mot rasdiskriminering, CERD-kommittén. Beslutet kommer att ha stor inverkan på samernas urfolksrättigheter i Sverige. Det gäller planerna på att etablera en nickelgruva i Rönnbäck utanför Tärnaby i Västerbotten — planer som samiska företrädare och miljöaktivister kritiserat under en längre tid.

/sameflagga-uttalande-internationella-urfolksdagen-9-augusti-1.jpg

Vapstens sameby lämnade 2013 in en anmälan till CERD-kommittén med anklagelsen att gruvbrytningsplanerna bröt mot diskrimineringsförbudet i FN:s rasdiskrimineringskonvention som Sverige har förbundit sig att följa. Nu har CERD-kommittén, vars roll det är att övervaka hur staterna följer konventionen, kommit fram till att Sverige kränkt samebyns rättigheter på flera punkter. Kommittén påpekar också att framtida processer på ett helt annat sätt måste ta samernas intressen och rättigheter i beaktande. 

Kommittén menar att Sverige, genom att ge bearbetningstillstånd till ett privat bolag utan att på ett meningsfullt sätt ha konsulterat med samebyn, brutit mot såväl samernas rätt till ickediskriminering och deras rätt till verksamma rättsmedel. Bearbetningstillståndet måste nu ses över, menar kommittén, och i den processen måste principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) för samerna respekteras. FN-kommittén uppmanar också Sverige att se över lagstiftningen så att samernas ställning stärks och principen om fritt och informerat förhandssamtycke tydligare framgår av lagen. Detta kan komma att få stor inverkan på kommande planer på utvinning av naturresurser i Sápmi.

– Vikten av det här beslutet kan inte överskattas. Att FN så tydligt kritiserar Sverige för att inte respektera urfolksrätten i ett konkret ärende och uppmanar regeringen att införliva samtyckesprincipen i lag, det är stort. Nu är det upp till bevis för regeringen: ska urfolksrätten äntligen få det genomslag i praktisk verklighet som krävs enligt internationella konventioner, eller inte?, säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty Sverige. 

I sitt beslut understryker rasdiskrimineringskommittén kopplingen mellan FPIC-principen och rasdiskriminering: 

“Kommittén har upprepade gånger betonat att bristen på meningsfull konsultation med urfolk kan utgöra en form av rasdiskriminering och därmed falla under rasdiskrimineringskonventionens skydd. Kommittén ansluter sig till uppfattningen att den rättighetsbaserade principen om fritt och informerat förhandssamtycke härrör ur förbudet mot rasdiskriminering vilket är den främsta underliggande orsaken till den diskriminering urfolk upplever.”

– Genom att i klartext på detta sätt dra likhetstecken mellan rätten till samtycke och rätten att inte diskrimineras sätter FN-kommittén fingret på en känslig punkt i den svenska samepolitiken. Den här rätten gäller hela det samiska folket och inte enbart samebyarna, och kommitténs beslut går mycket längre än att enbart gälla Vapstens sameby. Vi kommer nu noga att följa regeringens och myndigheternas reaktioner och åtgärder till följd av beslutet, säger Johanna Westeson. 

Fotograf Dan Jåma: Jag ser hatet mot samer

8 dec 2020

Dan Jåma, prisbelönt fotograf. Vi träffades första gången när han tillsammans med Folke Rydén var USA-korrespondent. De fick Stora journalistpriset 1993 för det, och Dan var den förste fotografen som fick Stora Journalistpriset. Deras fortsatta samarbete skördade fler utmärkelser, bland annat för dokumentären ”Från Clinton till Clinton” 2018 vid New York Festival's International TV & Film Awards i Las Vegas.

Sedan har våra vägar fortsatt att mötas emellanåt. Han var en av kursledarna på medieinstitutet Fojo när jag var kursledare där. Det bästa mötet var dock hemma hos honom och Anna i Avan; Dan är en mästerkock!

Innan Dan flyttade till Luleå, bodde han i Jämtländska Valsjöbyn, några kilometer från den norska gränsen. Han är född i Norge av samiska föräldrar och flyttade som liten över gränsen till Stora Blåsjön uppe i norra Jämtland. Han lärde sig rida för att filma en dokumentär där jämtländska samer från trakterna kring Valsjöbyn driver renar från hästryggen.

Hans bilder har alltid bländat mig. Och hans lekfullhet när han hittar nya sätt att filma, som när han upptäckte att han kunde styra kameran via mobilens wifi, ”så jag tog en selfie”. Eller när Dan köpte en drönare och gjorde dokumentären ”Garm, renvallarhunden”.

Dan arbetar i vinter med reportage för SVT om samer, han har bland annat fotograferat i skogen med artisten och aktivisten Sofia Jannok.

Dan har lovat lotsa mig framåt i sökandet efter att bättre förstå hur utsatta samer i Sverige är idag.

Till vardags, Dan, hur blir du påmind om att du är same? Förlåt, men jag har aldrig tänkt på dig som same, utan alltid som fotograf. Det förekommer rasism mot samer i Sverige, märker du det?

Jag har ett stort nätverk av släktingar och samer på sociala medier, och ser hur hatet mot samer tar sig uttryck i olika former. Jag tycker att det är värst i Norrbotten, ser hur renar blir tjuvskjutna, inte för köttet utan bara för att det är ett hat mot djuren och ägarna. Renar blir plågade till döds av skoteråkare och sedan allt näthat. Mina släktingar i Jämtland fick förra vintern renfoder förstört nere i skogslandet på vinterbete, rent sabotage. Tyvärr måste jag säga att Sverige har ett problem med rasism.

Vad är det viktigaste som vi svenskar måste lära oss, förstå, om samer?

Du skriver "vi svenskar" i din fråga och däri ligger grundproblemet, vi och dom. I alla länder där det har varit folkmord eller uppvigling till rashat så har man delat upp människor i vi och dom. Vi måste bryta det tänkesättet och respektera att vi har olika kulturer. Där ligger ett stort ansvar hos våra politiker, deras tystnad legitimerar rasismen.

Mera kunskap om samer, javisst, men också att majoritetssamhället sätter ner foten och visar att man inte tolererar rasism. Nu polisanmäls inte alla övergrepp därför att många känner att det inte leder till rättvisa, polisen lägger inte ner resurser på att utreda hatbrotten. Jag såg en rubrik i Norrländska Socialdemokraten nyligen: ”Kirunapolitikern: Samebyarna har en enorm makt” underförstått att samerna är ett hot mot oss svenskar. Medierna underblåser vi och dom-känslan, så man kanske ska börja med att utbilda journalister om samers liv och kultur och rasism i allmänhet.

Vad tror du samerna betyder för Sverige?

Jag tror att om inte renskötseln hade funnits i Sverige, så skulle vi inte haft någon fjällnatur kvar. All natur skulle ha varit exploaterad på ett eller annat sätt. Samernas kamp för att skydda sitt renbete har skyddat den lilla orörda natur vi har kvar. I dag när klimathotet angår oss alla så vet vi vad skogar, myrar och fjäll betyder för att skydda jorden från CO2-utsläppen.

Jag vill citera Naom Chomsky, känd amerikansk intellektuell samhällskritiker: “All over the world, it’s the Indigenous communities trying to hold us back: First Nations in Canada, Indigenous people in Bolivia, Aborigines in Australia, tribal people in India. It’s phenomenal all over the world that those who we call ‘primitive’ are trying to save those of us who we call ‘enlightened’ from total disaster”.                                                                            

Nina Hjelmgren, journalist och medlem i Amnesty Sápmi

Foto, en selfie: Dan Jåma, som tältade när han var ute och fotograferade i skogen tillsammans med Sofia Jannok. 

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Samers rättigheter – urfolks rättigheter

Amnesty International jobbar med urfolks rättigheter över hela världen, även i Sverige. Samer är ett urfolk, vilket också erkänts i Sveriges grundlag sedan 2011. 

Urfolk har ett speciella rättigheter som delvis skyddas genom ILO:s konvention om ursprungsfolk och stamfolk (ILO 169) och FN:s urfolksdeklaration. Sverige har inte anslutit sig till ILO-konventionen 169, men har förbundit sig att följa FN:s urfolksdeklaration. 

Sverige har en kolonial historia av olika övergrepp mot samer; tvångsförflyttningar, rasbiologi, assimilieringspolitik, politisk diskriminering, medicinska övergrepp och stöld av samisk mark. Denna historia gör sig påmind än i dag när det gäller osynliggörande av samisk mark, kultur och mänskliga rättigheter. 

FN har vid flertal tillfällen kritiserat Sverige för att inte skydda samers rätt till inflytande och medbestämmanderätt över sina traditionella marker. FN har uppmanat den svenska regeringen att reformera lagstiftningen så att den ligger i linje med internationella människorättsnormer och att säkra samernas medbestämmande i all naturresursutvinning på traditionell samisk mark.

Läs Amnesty Sápmis uttalanden, remissvar och debattartiklar kopplade till samers rättigheter på vår webb.

Motioner till riksdagen om ILO169, Girjasdomen och hatbrott

19 nov 2020

Under den allmänna motionstiden i oktober inkom 23 motioner om samepolitik till riksdagen. Amnesty Sápmi har tidigare presenterat de motioner som handlar om två av våra prioriterade fokusområden; återbegravning av samiska kvarlevor och satsningar på samiska språk.

Nu har vi sammanställt motioner som ett antal riksdagsledamöter vill se när det gäller tre andra frågor som Amnesty Sápmi har fokus på; ILO-konvention 169 om urfolksrättigheter, Girjasdomen samt hot och hatbrott i Sápmi.

ILO-konvention 169

Vänsterpartiet ha lämnat en partimotion (2020/21:166) om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ratificera ILO-konvention 169, och att FN:s urfolksdeklaration snarast bör implementeras i Sverige.

Tre miljöpartister har lämnat en enskild motion med förslag om att riksdagen ska ställa sig bakom en ratificering av ILO169 och stärka samernas rätt till mark och vatten.

En kristdemokrat har lämnat en enskild motion (2020/21:3344) om att regeringen bör se över möjligheten att implementera ILO 169 i svensk lagstiftning på ett sådant sätt att även den traditionella äganderätten respekteras.

Girjasdomen

Riksdagsledamöter från två partier har lämnat in kommittémotioner där de kommenterar Girjasdomen.

Några ledamöter från Centerpartiet skriver (2020/21:2923) att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som får analysera vilka konsekvenser Girjasdomen innebär och vilka eventuella lagändringar som krävs.

Några ledamöter från Sverigedemokraterna skriver (2020/21:725) att de vill att regeringen ska skyndsamt starta en utredning om lagändringar efter Girjasdomen och om tidigt och brett deltagande i processen även från riksdagspartiernas sida.

Hot, våld och hatbrott

Vänsterpartiet ha lämnat en partimotion (2020/21:166) om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för hur hatbrott mot samer bättre kan förebyggas, utredas och lagföras.

En kristdemokrat har skrivit en enskild motion (2020/21:443) om att riksdagen bör ge polisen ett tydligare uppdrag att skydda jordbrukare, jägare och samer, och att det bör tillsättas en utredning för att se om dessa ärenden ska hanteras av polisen eller Säpo.

En socialdemokrat har skrivit en enskild motion (2020/21:2113) om att regeringen bör se över att länsstyrelser, polisen och Åklagarmyndigheten har de verktyg och resurser som de behöver för att klara av att utreda hatbrott i Sápmi.

På riksdagens webbplats är alla motioner sökbara.

Foto: Camilla Svensk/Riksdagen

Riksdagsledamöter lämnar förslag om samiska språk

15 nov 2020

Under höstens allmänna motionstid i riksdagen kom det in flera motioner, som handlar om vilken politik olika riksdagsledamöter vill se när det gäller samiska språk och minoritetsspråk. Det handlar om allt från samiska språkcentrum till minoritetsspråk inom äldreomsorg och stöd till kulturinstitutioner.

Sametinget har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till ett långsiktigt handlings­­program för bevarande av de samiska språken och har under hösten överlämnat över hundra konkreta förslag till regeringen.

Att få uttrycka sig på sitt eget språk, privat och offentligt, är en del av de mänskliga rättigheterna. Därför ser Amnesty Sápmi med glädje på det stora intresse som så många riksdagsledamöter från olika partier visar för samiska språk och övriga minoritetsspråk. Här borde det finnas förutsättningar att komma överens om förslag, som riksdagen kan fatta beslut om.

Motioner om samiska språk

Åtta riksdagsledamöter från Vänsterpartiet har lämnat in en partimotion (2020/21:166) som innehåller ett förslag om att regeringen bör utreda möjligheten att flytta ansvaret för Sameskolstyrelsen till Sametinget. Motionen är inlämnad av tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt samt Hanna Gunnarsson, Tony Haddou, Maj Karlsson, Karin Rågsjö, Håkan Svenneling, Jessica Wetterling och Mia Sydow Mölleby.

Sju riksdagsledamöter från Moderaterna har lämnat in en kommittémotion (2020/21:3335) om att inrätta två nya språkcentrum inom nordsamiskt och lule-pitesamiskt område. Motionen är inlämnad av Lotta Finstorp, andre vice ordförande i Kulturutskottet samt Annicka Engblom, Ann-Britt Åsebol, Viktor Wärnick, John Weinerhall, Ulrika Jörgensen, Marie-Louise Hänel Sandström.

Fyra riksdagsledamöter från Sverigedemokraterna har lämnat in en kommittémotion (2020/21:804) om samiska utbildningsfrågor som handlar om att ”utreda möjligheten att utveckla forskningscentrumet Vaartoe/Cesam och i förlängningen inrätta ett fristående nationellt samiskt forskningscentrum” och att ”ett nationellt universitet för samisk kultur och utbildning samt de samiska språken ska utses”. Motionen är inlämnad av Cassandra Sundin, Aron Emilsson, Angelika Bengtsson och Jonas Andersson i Linköping.

Två riksdagsledamöter från Miljöpartiet har lämnat en enskild motion (2020/21:3647) om politik för det samiska folket där ett förslag är satsningar på språk, utbildning och kultur. De skriver bland annat ”Det är viktigt att minoritetsspråken garanteras en större undervisningstid inom ramen för skoldagen. Sverige bör också utöka den tvåspråkiga undervisningen för samiska. Utbildningsområdet kan dock inte ensamt trygga språkens överlevnad. Samiska kulturinstitutioner behöver en tryggare ekonomisk grund och en större självständighet”. Motionen är inlämnad av Camilla Hansén, samepolitisk talesperson, samt Annika Hirvonen Falk och Anna Sibinska.

En riksdagsledamot från Kristdemokraterna, Magnus Jacobsson, har lämnat en enskild motion (2020/21:3344) där han föreslår att regeringen bör se över hur tvåspråkcentrum kan möjliggöras och hur samisk distansutbildning kan underlättas.  

Motioner om minoritetsspråk

Nio riksdagsledamöter från Liberalerna har lämnat en kommittémotion (2020/21:3587) om politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Motionen innehåller tretton förslag; bland annat barnomsorg och äldreomsorg på minoritetsspråk, minoritetsspråk som valbart ämne i moderna språk, tvåspråkiga skolor med minoritetsspråksprofil och information i samhället och i skolan om Sveriges urfolk, nationella minoriteter och minoritetsspråk. Motionen är inlämnad av vice gruppledare Tina Acketoft samt Johan Pehrson, Lina Nordquist, Maria Nilsson, Gulan Avci , Christer Nylander, Mats Persson, Allan Widman och Nina Lundström.

Sju riksdagsledamöter från Centerpartiet har lämnat en enskild motion (2020/21:3175) om demokratiska och mänskliga rättigheter där de skriver om ”civilsamhällets betydelse för att vårda, värna och utveckla de nationella minoriteterna och minoritetsspråken och vikten av goda förutsättningar för det”. Motionen är inlämnad av Linda Modig, ledamot av konstitutionsutskottet samt Ola Johansson, Martina Johansson, Johan Hedin, Jonny Cato, Helena Vilhelmsson samt Per Schöldberg.

Tre riksdagsledamöter från Miljöpartiet har lämnat in två enskilda motioner om minoritetspolitik (2020/21:3051) och minoritetsspråk (2020/21:2735). De föreslår fortsatta och ökade satsningar på språk, utbildning och kultur inom minoritetspolitiken, bland annat att minoritetsspråken garanteras en större undervisningstid inom ramen för skoldagen och att utöka den tvåspråkiga undervisningen för samiska. De föreslår också att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag som går i linje med dem som presenterats i utredningen ”Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk” (SOU 2017:91). Motionerna är undertecknade av Camilla Hansén, samepolitisk talesperson, samt Annika Hirvonen Falk och Anna Sibinska.

En riksdagsledamot, Ann-Britt Åsebol, från Moderaterna har lämnat in en enskild motion (2020/21:3046) om att införa meritpoäng i urfolksspråken och de nationella minoritetsspråken; samiska, meänkieli, finska, jiddisch och romani chib.

← Äldre inlägg

Gilla oss på Facebook

/7-amnesty-sapmi-laponia.jpg

Följ oss på Facebook. Vi publicerar nyheter och tips på evenemang med fokus på urfolksrätt och mänskliga rättigheter i Sápmi.

Kontakt

Hör av dig till Amnesty Sápmi!


Gruppsekreterare Erik Törnlund.
E-post: sapmi@amnesty.se

Stöd oss

Varje gåva har betydelse. Ditt stöd gör att vår gemensamma röst blir starkare och får bättre genomslag. 

Skanna QR-koden på bilden, eller skriv in vårt swishnummer 123 561 20 49 och valfritt belopp.

/gava-till-amnesty.jpg