https://images.staticjw.com/amn/3630/lis-mari-hjortfors.jpg

Nyheter

Sida 2

Ett år efter historisk dom – Girjasmålet

23 jan 2021

/1-amnesty-sverige-girjas.jpg

Idag är det ett år sedan den historiska domen i Högsta domstolen, som gav Girjas sameby rätten till upplåtelse av jakt- och fiskerätt ovanför odlingsgränsen inom samebyns område. En enig domstol kom fram till att samebyn, av urminnes hävd, har ensam upplåtelserätten i området. Avgörandet satte punkt för en över tio år lång rättsprocess mellan samebyn och staten.

Högsta domstolen understryker att samerna är ett urfolk och hänvisar i domen till folkrättsliga regler om urfolks rättigheter, vilket innefattar rätt till den mark som urfolken traditionellt brukat. Detta står i skarp kontrast till statens resonemang under rättegångsförhandlingarna, då statens ombud påstod att folkrätten var irrelevant i målet och att Sverige inte har några särskilda internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter för samerna. 

Amnesty och många andra protesterade mot denna historielösa och juridiskt felaktiga bild, liksom de chockerande och rasistiska argument som statens ombud förde fram i domstolen. 

Högsta domstolen slog ett slag för folkrätten i allmänhet och urfolksrätten i synnerhet, och påminde Sveriges makthavare och myndigheter om att det internationella regelverket måste tas på allvar. Det var en stor seger för Sverige och hela det samiska folket.

Idag gratulerar vi inom Amnesty Sápmi det samiska folket för denna framgång!

Sveriges Radio, Studio Ett, har gjort ett reportage ett år efter Girjas-domen. Resultatet blev bättre förutsättningar för renskötseln och ökad lyhördhet för rennäringen från stat och kommuner, enligt Matti Berg, ordförande för samebyn. Samtidigt blev jägare och fiskare besvikna över minskade möjligheter att utöva sina fritidsintressen. Lyssna på reportaget här.

SVT Norrbotten rapporterar om ett år omtumlande år med glädje, drama och tragik. Ganska kort efter domslutet skedde både dramatiska och tragiska händelser. SVT har summerat det första året efter att samebyn fick ta över förvaltningen av jakten och fisket.

Girjas ordförande Matti Berg ser den 23 januari som en dag som borde uppmärksammas i hela Sápmi. "Det är värt att fira att det är ett år sedan domen kom", säger han. Ännu ett år senare är det inte klarlagt vad domen kommer att få för betydelse för andra samebyar och andra frågor som gäller samiskt inflytande i markanvändning. Se reportaget här.

Bokcirkel om Sápmi

18 jan 2021

Amnesty Sápmi och Folkuniversitetet Stockholm arrangerar en bokcirkel online med fokus på Sápmi under våren 2021, kvällstid klockan 18.00-19.30. FULLBOKAD.

25 FEBRUARI: Ann-Helén Laestadius bok "Stöld" ges ut i januari 2021. 
25 MARS: Gabriel Kuhns bok "Liberating Sápmi" 2020 (engelska). Gabriel Kuhn deltar i samtalet.

22 APRIL: Lennart Lundmarks bok "Stulet land - svensk makt på samisk mark" 2008.

20 MAJ: Antingen Ædnan av Linnea Axelsson, Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba, eller Skogssamisk vilja av Åsa Össbo (med flera) beroende på deltagarnas önskemål. 

Anmäl dig via till Kerstin Andersson, e-post: akerstinandersson@gmail.com

Bokcirkeln kostar inget, men vi förväntar oss att alla deltagare medverkar vid de fyra cirkelträffarna. Böckerna lånar du på bibliotek eller köper in själv.

Tio positiva händelser 2020

31 dec 2020

Vi avslutar 2020 med att fira 10 positiva händelser under det gångna året:

  1. Att Högsta domstolen den 23 januari gav Girjas sameby rätt mot staten när det gäller rätten att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns område ovanför odlingsgränsen.

  1. Att regeringen den 1 juni accepterade flera rekommendationer, som FN:s råd för mänskliga rättigheter har lämnat, bland annat att Sverige ska göra ytterligare ansträngningar för att återspegla samernas tydliga status som ursprungsbefolkning i lagstiftning om mark och resurser.

  1. Att Sametinget fick resurser den 9 juni för att genomföra ett förberedande arbete med en svenk sanningskommission om den svenska statens övergrepp mot samer och samernas mänskliga rättigheter.

  1. Att det har genomförts två återbegravningar av samiska kvarlevor under året, dels den 20 september i Tärnaby, dels den 21 oktober i Lycksele.

  1. Att regeringen i budgetpropositionen den 21 september föreslog inrättandet av ett institut för mänskliga rättigheter i Sverige.

  1. Att medlemmarna i Amnesty Sverige fattade beslut på årsmötet den 4 oktober att Amnesty Sverige under de kommande åren ska fortsätta att utveckla det pågående strategiska arbetet med samerättsliga frågor med utgångspunkt i urfolksrätten, och att strategiska arbetsformer ska utvecklas i nära samarbete med samiska företrädare och rättighetsbärare.

  1. Att regeringen i november har bett FN-organisationen Unesco att yttra sig över gruvplanerna i Gállok utanför Jokkmokk. Den unika åtgärden vidtog regeringen för att få svar på om en gruva kan hota fjällområdet Laponias status som världsarv.

  1. Att Sveaskog den 19 november fattade beslut om att pausa en planerad avverkning i Luokta-Mávas sameby efter omfattande protester där bland annat representanter från 29 samebyar hade slagit larm. De krävde att ”Sveriges skogsbruk blir urfolksinriktat – endast då blir det klimatanpassat”.

  1. Att Krokoms kommun den 3 december beslutade att inte upplåta kommunens mark till en vindkraftsanläggning. ”Samebyns synpunkter är oerhört viktiga. Rennäringen är ett riksintresse och man bryter inte mot ett riksintresse utan vidare” kommenterade Olof Wallgren, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, beslutet.

  1. Att FN:s kommitté mot rasdiskriminering presenterade ett historiskt beslut den 7 december. Kommittén påpekar att Sverige har kränkt Vapsten samebys rättigheter på flera punkter när det gäller ett gruvprojekt i Rönnbäck utanför Tärnaby. Sverige har brutit mot samernas rätt till ickediskriminering och samernas rätt till verksamma rättsmedel. Gruvtillståndet måste ses över och då måste principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) för samerna respekteras. FN-kommittén uppmanar också Sverige att se över lagstiftningen så att samernas ställning stärks. Det kan få stor inverkan på kommande planer på utvinning av naturresurser i Sápmi.

Boktips: Liberating Sápmi

19 dec 2020

Efter att ha bott ett årtionde i Sverige kände jag att det fanns behov av en bok på engelska som förklarar samernas politiska kamp för en bredare publik”. Det skriver den österrikiske författaren och översättaren Gabriel Kuhn i sitt förord till boken ”Liberating Sápmi”.

”Det som verkligen motiverade mig var min frustration över det ointresse som majoritetsbefolkningen i Norden har för samer. De bryr sig helt enkelt inte. Det som förvånade mig mest var att det inte var någon större skillnad ens bland politiska aktivister. Det kändes märkligt, för nästan alla politiska aktivister som jag känner i USA, Australien och Nya Zeeland är allierade med ursprungsfolken. Men inte här”.

Samerna har upplevt det djupa förtryck och diskriminering som kännetecknar ursprungsbefolkningars öde världen över; deras marker har konfiskerats, deras tro har attackerats, deras familjer har tvångsförflyttats.

”Det finns en märklig förutfattad mening om konflikter inom minoriteter. Som om deras missnöje skulle förlora trovärdighet om de inte är överens om allt. Det som kallas ’demokrati, mångfald och kritiskt tänkande’ i majoritetsbefolkningen, misskrediteras som ’oordning, kaos och omoget’ när det handlar om minoritetsbefolkningar”.

Gabriel Kuhns bok handlar om att öka medvetenheten om samernas pågående kamp för rättvisa och självbestämmande. Liberating Sápmi är en resa genom Sápmi, som lyfter fram samiska artister, aktivister och forskare som står upp för sina rättigheter. Gabriel Kuhn samtalar bland annat med:

  • Mari Boine
  • Ann-Kristin Håkansson
  • Stefan Mikaelsson
  • Maxida Märak
  • Anders Sunna
  • May-Britt Öhman

Boken är på engelska.

Historiskt FN-beslut om gruvbrytning i Sápmi

9 dec 2020

Den 7 december publicerades ett historiskt beslut från FN:s kommitté mot rasdiskriminering, CERD-kommittén. Beslutet kommer att ha stor inverkan på samernas urfolksrättigheter i Sverige. Det gäller planerna på att etablera en nickelgruva i Rönnbäck utanför Tärnaby i Västerbotten — planer som samiska företrädare och miljöaktivister kritiserat under en längre tid.

/sameflagga-uttalande-internationella-urfolksdagen-9-augusti-1.jpg

Vapstens sameby lämnade 2013 in en anmälan till CERD-kommittén med anklagelsen att gruvbrytningsplanerna bröt mot diskrimineringsförbudet i FN:s rasdiskrimineringskonvention som Sverige har förbundit sig att följa. Nu har CERD-kommittén, vars roll det är att övervaka hur staterna följer konventionen, kommit fram till att Sverige kränkt samebyns rättigheter på flera punkter. Kommittén påpekar också att framtida processer på ett helt annat sätt måste ta samernas intressen och rättigheter i beaktande. 

Kommittén menar att Sverige, genom att ge bearbetningstillstånd till ett privat bolag utan att på ett meningsfullt sätt ha konsulterat med samebyn, brutit mot såväl samernas rätt till ickediskriminering och deras rätt till verksamma rättsmedel. Bearbetningstillståndet måste nu ses över, menar kommittén, och i den processen måste principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) för samerna respekteras. FN-kommittén uppmanar också Sverige att se över lagstiftningen så att samernas ställning stärks och principen om fritt och informerat förhandssamtycke tydligare framgår av lagen. Detta kan komma att få stor inverkan på kommande planer på utvinning av naturresurser i Sápmi.

– Vikten av det här beslutet kan inte överskattas. Att FN så tydligt kritiserar Sverige för att inte respektera urfolksrätten i ett konkret ärende och uppmanar regeringen att införliva samtyckesprincipen i lag, det är stort. Nu är det upp till bevis för regeringen: ska urfolksrätten äntligen få det genomslag i praktisk verklighet som krävs enligt internationella konventioner, eller inte?, säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty Sverige. 

I sitt beslut understryker rasdiskrimineringskommittén kopplingen mellan FPIC-principen och rasdiskriminering: 

“Kommittén har upprepade gånger betonat att bristen på meningsfull konsultation med urfolk kan utgöra en form av rasdiskriminering och därmed falla under rasdiskrimineringskonventionens skydd. Kommittén ansluter sig till uppfattningen att den rättighetsbaserade principen om fritt och informerat förhandssamtycke härrör ur förbudet mot rasdiskriminering vilket är den främsta underliggande orsaken till den diskriminering urfolk upplever.”

– Genom att i klartext på detta sätt dra likhetstecken mellan rätten till samtycke och rätten att inte diskrimineras sätter FN-kommittén fingret på en känslig punkt i den svenska samepolitiken. Den här rätten gäller hela det samiska folket och inte enbart samebyarna, och kommitténs beslut går mycket längre än att enbart gälla Vapstens sameby. Vi kommer nu noga att följa regeringens och myndigheternas reaktioner och åtgärder till följd av beslutet, säger Johanna Westeson. 

Fotograf Dan Jåma: Jag ser hatet mot samer

8 dec 2020

Dan Jåma, prisbelönt fotograf. Vi träffades första gången när han tillsammans med Folke Rydén var USA-korrespondent. De fick Stora journalistpriset 1993 för det, och Dan var den förste fotografen som fick Stora Journalistpriset. Deras fortsatta samarbete skördade fler utmärkelser, bland annat för dokumentären ”Från Clinton till Clinton” 2018 vid New York Festival's International TV & Film Awards i Las Vegas.

Sedan har våra vägar fortsatt att mötas emellanåt. Han var en av kursledarna på medieinstitutet Fojo när jag var kursledare där. Det bästa mötet var dock hemma hos honom och Anna i Avan; Dan är en mästerkock!

Innan Dan flyttade till Luleå, bodde han i Jämtländska Valsjöbyn, några kilometer från den norska gränsen. Han är född i Norge av samiska föräldrar och flyttade som liten över gränsen till Stora Blåsjön uppe i norra Jämtland. Han lärde sig rida för att filma en dokumentär där jämtländska samer från trakterna kring Valsjöbyn driver renar från hästryggen.

Hans bilder har alltid bländat mig. Och hans lekfullhet när han hittar nya sätt att filma, som när han upptäckte att han kunde styra kameran via mobilens wifi, ”så jag tog en selfie”. Eller när Dan köpte en drönare och gjorde dokumentären ”Garm, renvallarhunden”.

Dan arbetar i vinter med reportage för SVT om samer, han har bland annat fotograferat i skogen med artisten och aktivisten Sofia Jannok.

Dan har lovat lotsa mig framåt i sökandet efter att bättre förstå hur utsatta samer i Sverige är idag.

Till vardags, Dan, hur blir du påmind om att du är same? Förlåt, men jag har aldrig tänkt på dig som same, utan alltid som fotograf. Det förekommer rasism mot samer i Sverige, märker du det?

Jag har ett stort nätverk av släktingar och samer på sociala medier, och ser hur hatet mot samer tar sig uttryck i olika former. Jag tycker att det är värst i Norrbotten, ser hur renar blir tjuvskjutna, inte för köttet utan bara för att det är ett hat mot djuren och ägarna. Renar blir plågade till döds av skoteråkare och sedan allt näthat. Mina släktingar i Jämtland fick förra vintern renfoder förstört nere i skogslandet på vinterbete, rent sabotage. Tyvärr måste jag säga att Sverige har ett problem med rasism.

Vad är det viktigaste som vi svenskar måste lära oss, förstå, om samer?

Du skriver "vi svenskar" i din fråga och däri ligger grundproblemet, vi och dom. I alla länder där det har varit folkmord eller uppvigling till rashat så har man delat upp människor i vi och dom. Vi måste bryta det tänkesättet och respektera att vi har olika kulturer. Där ligger ett stort ansvar hos våra politiker, deras tystnad legitimerar rasismen.

Mera kunskap om samer, javisst, men också att majoritetssamhället sätter ner foten och visar att man inte tolererar rasism. Nu polisanmäls inte alla övergrepp därför att många känner att det inte leder till rättvisa, polisen lägger inte ner resurser på att utreda hatbrotten. Jag såg en rubrik i Norrländska Socialdemokraten nyligen: ”Kirunapolitikern: Samebyarna har en enorm makt” underförstått att samerna är ett hot mot oss svenskar. Medierna underblåser vi och dom-känslan, så man kanske ska börja med att utbilda journalister om samers liv och kultur och rasism i allmänhet.

Vad tror du samerna betyder för Sverige?

Jag tror att om inte renskötseln hade funnits i Sverige, så skulle vi inte haft någon fjällnatur kvar. All natur skulle ha varit exploaterad på ett eller annat sätt. Samernas kamp för att skydda sitt renbete har skyddat den lilla orörda natur vi har kvar. I dag när klimathotet angår oss alla så vet vi vad skogar, myrar och fjäll betyder för att skydda jorden från CO2-utsläppen.

Jag vill citera Naom Chomsky, känd amerikansk intellektuell samhällskritiker: “All over the world, it’s the Indigenous communities trying to hold us back: First Nations in Canada, Indigenous people in Bolivia, Aborigines in Australia, tribal people in India. It’s phenomenal all over the world that those who we call ‘primitive’ are trying to save those of us who we call ‘enlightened’ from total disaster”.                                                                            

Nina Hjelmgren, journalist och medlem i Amnesty Sápmi

Foto, en selfie: Dan Jåma, som tältade när han var ute och fotograferade i skogen tillsammans med Sofia Jannok. 

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Samers rättigheter – urfolks rättigheter

Amnesty International jobbar med urfolks rättigheter över hela världen, även i Sverige. Samer är ett urfolk, vilket också erkänts i Sveriges grundlag sedan 2011. 

Urfolk har ett speciella rättigheter som delvis skyddas genom ILO:s konvention om ursprungsfolk och stamfolk (ILO 169) och FN:s urfolksdeklaration. Sverige har inte anslutit sig till ILO-konventionen 169, men har förbundit sig att följa FN:s urfolksdeklaration. 

Sverige har en kolonial historia av olika övergrepp mot samer; tvångsförflyttningar, rasbiologi, assimilieringspolitik, politisk diskriminering, medicinska övergrepp och stöld av samisk mark. Denna historia gör sig påmind än i dag när det gäller osynliggörande av samisk mark, kultur och mänskliga rättigheter. 

FN har vid flertal tillfällen kritiserat Sverige för att inte skydda samers rätt till inflytande och medbestämmanderätt över sina traditionella marker. FN har uppmanat den svenska regeringen att reformera lagstiftningen så att den ligger i linje med internationella människorättsnormer och att säkra samernas medbestämmande i all naturresursutvinning på traditionell samisk mark.

Läs Amnesty Sápmis uttalanden, remissvar och debattartiklar kopplade till samers rättigheter på vår webb.

Motioner till riksdagen om ILO169, Girjasdomen och hatbrott

19 nov 2020

Under den allmänna motionstiden i oktober inkom 23 motioner om samepolitik till riksdagen. Amnesty Sápmi har tidigare presenterat de motioner som handlar om två av våra prioriterade fokusområden; återbegravning av samiska kvarlevor och satsningar på samiska språk.

Nu har vi sammanställt motioner som ett antal riksdagsledamöter vill se när det gäller tre andra frågor som Amnesty Sápmi har fokus på; ILO-konvention 169 om urfolksrättigheter, Girjasdomen samt hot och hatbrott i Sápmi.

ILO-konvention 169

Vänsterpartiet ha lämnat en partimotion (2020/21:166) om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ratificera ILO-konvention 169, och att FN:s urfolksdeklaration snarast bör implementeras i Sverige.

Tre miljöpartister har lämnat en enskild motion med förslag om att riksdagen ska ställa sig bakom en ratificering av ILO169 och stärka samernas rätt till mark och vatten.

En kristdemokrat har lämnat en enskild motion (2020/21:3344) om att regeringen bör se över möjligheten att implementera ILO 169 i svensk lagstiftning på ett sådant sätt att även den traditionella äganderätten respekteras.

Girjasdomen

Riksdagsledamöter från två partier har lämnat in kommittémotioner där de kommenterar Girjasdomen.

Några ledamöter från Centerpartiet skriver (2020/21:2923) att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som får analysera vilka konsekvenser Girjasdomen innebär och vilka eventuella lagändringar som krävs.

Några ledamöter från Sverigedemokraterna skriver (2020/21:725) att de vill att regeringen ska skyndsamt starta en utredning om lagändringar efter Girjasdomen och om tidigt och brett deltagande i processen även från riksdagspartiernas sida.

Hot, våld och hatbrott

Vänsterpartiet ha lämnat en partimotion (2020/21:166) om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för hur hatbrott mot samer bättre kan förebyggas, utredas och lagföras.

En kristdemokrat har skrivit en enskild motion (2020/21:443) om att riksdagen bör ge polisen ett tydligare uppdrag att skydda jordbrukare, jägare och samer, och att det bör tillsättas en utredning för att se om dessa ärenden ska hanteras av polisen eller Säpo.

En socialdemokrat har skrivit en enskild motion (2020/21:2113) om att regeringen bör se över att länsstyrelser, polisen och Åklagarmyndigheten har de verktyg och resurser som de behöver för att klara av att utreda hatbrott i Sápmi.

På riksdagens webbplats är alla motioner sökbara.

Foto: Camilla Svensk/Riksdagen

Riksdagsledamöter lämnar förslag om samiska språk

15 nov 2020

Under höstens allmänna motionstid i riksdagen kom det in flera motioner, som handlar om vilken politik olika riksdagsledamöter vill se när det gäller samiska språk och minoritetsspråk. Det handlar om allt från samiska språkcentrum till minoritetsspråk inom äldreomsorg och stöd till kulturinstitutioner.

Sametinget har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till ett långsiktigt handlings­­program för bevarande av de samiska språken och har under hösten överlämnat över hundra konkreta förslag till regeringen.

Att få uttrycka sig på sitt eget språk, privat och offentligt, är en del av de mänskliga rättigheterna. Därför ser Amnesty Sápmi med glädje på det stora intresse som så många riksdagsledamöter från olika partier visar för samiska språk och övriga minoritetsspråk. Här borde det finnas förutsättningar att komma överens om förslag, som riksdagen kan fatta beslut om.

Motioner om samiska språk

Åtta riksdagsledamöter från Vänsterpartiet har lämnat in en partimotion (2020/21:166) som innehåller ett förslag om att regeringen bör utreda möjligheten att flytta ansvaret för Sameskolstyrelsen till Sametinget. Motionen är inlämnad av tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt samt Hanna Gunnarsson, Tony Haddou, Maj Karlsson, Karin Rågsjö, Håkan Svenneling, Jessica Wetterling och Mia Sydow Mölleby.

Sju riksdagsledamöter från Moderaterna har lämnat in en kommittémotion (2020/21:3335) om att inrätta två nya språkcentrum inom nordsamiskt och lule-pitesamiskt område. Motionen är inlämnad av Lotta Finstorp, andre vice ordförande i Kulturutskottet samt Annicka Engblom, Ann-Britt Åsebol, Viktor Wärnick, John Weinerhall, Ulrika Jörgensen, Marie-Louise Hänel Sandström.

Fyra riksdagsledamöter från Sverigedemokraterna har lämnat in en kommittémotion (2020/21:804) om samiska utbildningsfrågor som handlar om att ”utreda möjligheten att utveckla forskningscentrumet Vaartoe/Cesam och i förlängningen inrätta ett fristående nationellt samiskt forskningscentrum” och att ”ett nationellt universitet för samisk kultur och utbildning samt de samiska språken ska utses”. Motionen är inlämnad av Cassandra Sundin, Aron Emilsson, Angelika Bengtsson och Jonas Andersson i Linköping.

Två riksdagsledamöter från Miljöpartiet har lämnat en enskild motion (2020/21:3647) om politik för det samiska folket där ett förslag är satsningar på språk, utbildning och kultur. De skriver bland annat ”Det är viktigt att minoritetsspråken garanteras en större undervisningstid inom ramen för skoldagen. Sverige bör också utöka den tvåspråkiga undervisningen för samiska. Utbildningsområdet kan dock inte ensamt trygga språkens överlevnad. Samiska kulturinstitutioner behöver en tryggare ekonomisk grund och en större självständighet”. Motionen är inlämnad av Camilla Hansén, samepolitisk talesperson, samt Annika Hirvonen Falk och Anna Sibinska.

En riksdagsledamot från Kristdemokraterna, Magnus Jacobsson, har lämnat en enskild motion (2020/21:3344) där han föreslår att regeringen bör se över hur tvåspråkcentrum kan möjliggöras och hur samisk distansutbildning kan underlättas.  

Motioner om minoritetsspråk

Nio riksdagsledamöter från Liberalerna har lämnat en kommittémotion (2020/21:3587) om politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Motionen innehåller tretton förslag; bland annat barnomsorg och äldreomsorg på minoritetsspråk, minoritetsspråk som valbart ämne i moderna språk, tvåspråkiga skolor med minoritetsspråksprofil och information i samhället och i skolan om Sveriges urfolk, nationella minoriteter och minoritetsspråk. Motionen är inlämnad av vice gruppledare Tina Acketoft samt Johan Pehrson, Lina Nordquist, Maria Nilsson, Gulan Avci , Christer Nylander, Mats Persson, Allan Widman och Nina Lundström.

Sju riksdagsledamöter från Centerpartiet har lämnat en enskild motion (2020/21:3175) om demokratiska och mänskliga rättigheter där de skriver om ”civilsamhällets betydelse för att vårda, värna och utveckla de nationella minoriteterna och minoritetsspråken och vikten av goda förutsättningar för det”. Motionen är inlämnad av Linda Modig, ledamot av konstitutionsutskottet samt Ola Johansson, Martina Johansson, Johan Hedin, Jonny Cato, Helena Vilhelmsson samt Per Schöldberg.

Tre riksdagsledamöter från Miljöpartiet har lämnat in två enskilda motioner om minoritetspolitik (2020/21:3051) och minoritetsspråk (2020/21:2735). De föreslår fortsatta och ökade satsningar på språk, utbildning och kultur inom minoritetspolitiken, bland annat att minoritetsspråken garanteras en större undervisningstid inom ramen för skoldagen och att utöka den tvåspråkiga undervisningen för samiska. De föreslår också att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag som går i linje med dem som presenterats i utredningen ”Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk” (SOU 2017:91). Motionerna är undertecknade av Camilla Hansén, samepolitisk talesperson, samt Annika Hirvonen Falk och Anna Sibinska.

En riksdagsledamot, Ann-Britt Åsebol, från Moderaterna har lämnat in en enskild motion (2020/21:3046) om att införa meritpoäng i urfolksspråken och de nationella minoritetsspråken; samiska, meänkieli, finska, jiddisch och romani chib.

Riksdagsledamöter uttalar sig om samiska kvarlevor

11 nov 2020

Under den allmänna motionstiden i riksdagen under hösten kom det in flera motioner, som handlar om vilken politik olika riksdagsledamöter vill se när det gäller Sveriges urfolk samerna. Fyra motioner tog upp den högaktuella frågan om samiska kvarlevor.

Åtta riksdagsledamöter från Vänsterpartiet lämnade in en partimotion (2020/21:166) där de skriver att regeringen bör vidta åtgärder för att genomföra identifiering och repatriering av samiska kvarlevor. I motiveringen skriver de bland annat att ”krav på återförande (repatriering) av föremål och kvarlevor har rests bland världens urfolk sedan 1970-talet. Repatriering handlar om rätten till det förflutna och sina förfäder. Det handlar också om försoning mellan urfolk och statsmakterna”. Motionen är undertecknad av dåvarande partiledaren Jonas Sjöstedt samt Hanna Gunnarsson, Tony Haddou, Maj Karlsson, Karin Rågsjö, Håkan Svenneling, Jessica Wetterling och Mia Sydow Mölleby.

Sju riksdagsledamöter från Moderaterna lämnade in en kommittémotion (2020/21:3335) där de bland annat skriver ”vi moderater anser att det är viktigt att staten skyndar på återlämnandet av samiska kvarlevor då detta är en viktig del i försoningsarbetet med det samiska folket”. Motionen är undertecknad av Lotta Finstorp, vice ordförande i Kulturutskottet, samt Annicka Engblom, Ann-Britt Åsebol, Viktor Wärnick, John Weinerhall, Ulrika Jörgensen och Marie-Louise Hänel Sandström.

Sju riksdagsledamöter från Centerpartiet har lämnat in en enskild motion (2020/21:3175) där de skriver ”Centerpartiet anser att det är angeläget att staten skyndsamt säkerställer regelverk och finansiering för ett fortsatt återbördande av samiska kvarlevor och kulturföremål”. Motionen är inlämnad av Linda Modig, ledamot i konstitutionsutskottet, samt Ola Johansson, Martina Johansson, Johan Hedin, Jonny Cato, Helena Vilhelmsson och Per Schöldberg.

Tre riksdagsledamöter från Miljöpartiet har lämnat in en enskild motion (2020/21:3647) om politik för det samiska folket där ett av förslagen handlar om återbördande av samiska kvarlevor och offergåvor. De skriver bland annat ”det stora problemet med såväl repatriering av samiska kvarlevor som samiska föremål är ekonomiska resurser. Det är orimligt att det samiska folket ska behöva finansiera det staten har tagit ifrån dem under villkor vi aldrig skulle acceptera idag”. Motionen är inlämnad av Camilla Hansén, samepolitisk talesperson, samt Annika Hirvonen Falk och Anna Sibinska.        

Socialdemokraterna har visserligen inte lämnat in någon motion om samiska kvarlevor, men i juni 2020 accepterade regeringen en rekommendation från FN:s råd för mänskliga rättigheter om att intensifiera ansträngningarna för att främja försoning och arbeta för att underlätta repatriering av samiska mänskliga kvarlevor till de samiska folket.

Det innebär att om ovanstående fem partier verkligen menar det de skriver, så går det att påskynda och finansiera arbetet med återbegravning av samiska kvarlevor. Det skulle kunna bli verklighet inom kort.

Amnesty Sápmi ser fram emot att den svenska riksdagen bidrar till att göra upp med landets mörka historia. Det handlar om ett försoningsarbete, som Sverige måste ta itu med.

Samiska kvarlevor diskuteras i Uppsala

9 nov 2020

På universitetsmuseet Gustavianum finns samiska kvarlevor, som grävdes upp runt förra sekelskiftet. Det har Samiska föreningen i Uppsala och Amnesty Sápmi reagerat på, rapporterar SVT Uppland.

 

Den rasbiologiska forskningen vid Uppsala universitet är ett mörkt kapitel i Sveriges historia. Samiska kvarlevor grävdes upp och fördes till det museer och institutioner, däribland universitetet i Uppsala.

”Det gjordes utan samernas medgivande – förstås”, säger Eva Forsgren, ordförande i Samiska föreningen i Uppsala. Hon härstammar från Jovnevaerie sameby i Jämtland.

”Ingen tror väl, när man begravt en släkting, att någon ska gräva upp graven och ta med sig hela eller delar av kroppen. De föräldrar som begravde sina barn i Ruonalakyrkogården utanför Karesuando, kunde naturligtvis inte ana att representanter för majoritetssamhället, tillsammans med prästen, skulle gräva upp kroppen och ta med barnets huvud till rasbiologiska forskare i Uppsala”.

Nu vill Amnesty Sápmi och Samiska föreningen i Uppsala att universitetet tar initiativ till att kvarlevorna återförs till sina ursprungsplatser i norra Sverige.

”Det är orimligt att ättlingar ska behöva ta initiativ till det”, säger Eva Forsgren. Statens representanter har en gång forslat bort kvarlevorna. Nu är det dags att för staten att synliggöra Sveriges rasbiologiska och rasistiska historia och snarast återbörda kvarlevorna. 

”Det är här laddade saker i vår historia, naturligtvis. Det är juridiskt och administrativt väldigt komplicerade saker. Till vem ska man återbörda dem och vem ska ta emot?” säger Mikael Ahlund, museichef på Gustavianum, till SVT Uppland.

Studiecirkel: Samer, urfolksrätt och rasism

1 nov 2020

Amnesty Sápmi och Folkuniversitetet i Stockholm bjuder in till en studiecirkel om samer, urfolksrätt och rasism. Kerstin Andersson från Gällivare skogssameby och ideellt engagerad i Amnesty Sápmi, är cirkelledare.

Målet är att deltagarna ska lära sig mer om urfolksrätt, samiska organisationer och Sametingets politiska ställningstaganden genom föredrag, inläsning av material och egna presentationer.

Studiecirkeln bygger på att alla engagerar sig, gör kartläggningar eller intervjuer, håller presentationer för gruppen och är delaktiga i diskussioner.

Studiecirkeln kostar inget, men vi förväntar oss att den som anmäler intresse också planerar att delta vid de fyra studiecirkelträffarna.

Datum: 19 och 26 januari, 9 och 23 februari 2021
Plats: Online via Zoom

Max antal deltagare: FULLBOKAT. 

Är du intresserad av att delta i en kommande studiecirkel? Hör gärna av dig:
akerstinandersson@gmail.com

 

Byråkrati – hinder för samiska kvarlevors sista vila

29 okt 2020

”Jag är till en början tveksam till att skriva om repatriering, alltså återbördande, av samiska kvarlevor och kulturföremål. Jag är själv same och har släktingar som blev både fotade och undersökta av rasbiologer. Är det möjligt att skriva om kulturföremål, mänskliga kvarlevor och rasbiologin utan att vara partisk?” skriver Saga Ek i Tidningen Ergo, som ägs av Uppsala studentkår. Men hon väljer ändå att skriva om varför det ännu finns samiska skelettdelar i Uppsala universitets samlingar.

”Detta är svåra och viktiga etiska frågor. Gustavianum arbetar kontinuerligt efter de etiska riktlinjer som formulerats i policydokumentet, till exempel vad gäller att hantera mänskliga kvarlevor med största respekt, att inte ställa ut dem i museet och att vara mycket restriktiv vid publicering av bildmaterial relaterade till samlingarna”, säger Mikael Ahlund, museichef på Gustavianum, Uppsala Universitet.

Saga Ek skriver också om kritiken som Amnesty Sápmi och Sameföreningen i Uppsala har när det gäller samiska kvarlevor i museisamlingar.

"De samiska kvarlevor som återfinns i samlingar förvärvades på ett oetiskt sätt, de grävdes upp och forslades bort från sina gravplatser – något samtycke var det inte frågan om. Det kallades forskning, men handlade om rasbiologi och ren rasism", säger Erik Törnlund, gruppsekreterare för Amnesty Sápmi.

”Uppsala universitet har sex samiska skelett, som är monterade, och ytterligare skelettdelar från 23 andra samer. Vi menar att universitetet ska ta initiativ till återbegravningar genom proaktiva kontakter med de samiska organisationer som berörs – oavsett om det är i Sverige, Norge eller Ryssland. Vi anser också att universitetet ska lämna en framställan till regeringen om ett återbördande till de orter och sameföreningar som berörs. Det är endast regeringen, som kan fatta dessa beslut, men de måste få ett underlag”, säger Erik Törnlund.

Läs hela artikeln på Ergos webb

Fotograf: Åke E:son Lindman

Samisk återbegravning i Lycksele

21 okt 2020

Idag återbegravdes kraniet efter en okänd samisk man från Lycksele vid en ceremoni på Berglunda kyrkogård i Lycksele. Hans kranium togs till Uppsala universitet i början av 1900-talet. Representanter för Sametinget, Lycksele sameförening, Historiska museet och Södra Lapplands pastorat hedrade minnet av en människa som blev respektlöst behandlad efter sin död och utsatt för rasbiologisk forskning. 

Amnesty Sápmi arbetar för att inga samiska skelettdelar ska ligga på museer runt om i Sverige. 

”De hamnade inte här av fri vilja. Deras kvarlevor förvärvades på ett oetiskt och principvidrigt sätt”, säger Erik Törnlund, gruppsekreterare för Amnesty Sápmi till Sveriges Radio. Lyssna på radioinslaget här.

Uppsala universitet har fortfarande kvarlevor av samer från Arjeplog, Offerdal, Norge och Ryssland i sina samlingar. Universitetet skriver i sina riktlinjer för hantering av mänskliga kvarlevor att ”universitetets hållning är att undvika återbegravning där det är möjligt. Materialet bör istället förvaras för framtida forskning”.

Universitetet har deponerat kranier och skelettdelar på Ájtte-museet i Jokkmokk från sjutton samer från Rounala-kyrkogården strax norr om Karesuando. Ájtte vill inte ha dessa kvarlevor i sina magasin längre och har begärt ett besked av Sametinget och Statens historiska museer om vad som ska göras. 

Det finns samiska kvarlevor även på andra museer och institutioner, bland andra Historiska museet vid Lunds universitet.

Bilden är från en återbegravning av samiska kvarlevor i Lycksele 2019. Foto: Molly Grönlund Müller.

Samiska kvarlevor i Lund måste återbördas till Sápmi

8 okt 2020

Kvarlevor efter samer och samiska kulturföremål har forslats till museer och institutioner runt om i vårt land, däribland Lunds universitet. Det är ett resultat av ett kolonialt tänkande och den svenska statens mörka rasbiologiska historia. Det är oetiskt och folkrättsligt oförsvarbart att dessa inte omedelbart återbördas.

Amnesty Sápmi har ställt två frågor till Historiska museet vid Lunds universitet om de samiska kvarlevorna. Nu publicerar vi svaret som vi har fått av Per Karsten, museichef och Jenny Bergman, antikvarie, i sin helhet.

1) FN:s urfolksdeklaration, som Sverige godkände 2007, innehåller rätten till repatriering samt rätten att nyttja och bestämma över kulturella och ceremoniella föremål. Har urfolksdeklarationen på något sätt förändrat Historiska museet vid Lunds universitets syn på, eller arbete med, de samiska kvarlevorna i samlingarna?

2) FN:s råd för mänskliga rättigheter riktade nyligen kritik mot Sverige i rapporten Universal Periodic Review. Regeringen accepterade i juni 2020 FN:s rekommendation om att Sverige måste stärka arbetet för återbegravning av samiska kvarlevor och intensifiera samarbetet med samerna i enlighet med FN:s urfolksdeklaration. På vilket sätt planerar Historiska museet vid Lunds universitet att agera framgent vad gäller de samiska kvarlevorna i samlingarna?

Svar från Historiska museet vid Lunds universitet:

”Under lång tid hade den anatomiska samlingen vid Lunds universitet fallit i glömska. Detta är något som Historiska museet vid Lunds universitet de senaste 10 åren har försökt att förändra. Vi arbetar aktivt och transparent med den anatomiska samlingen, där också de samiska kvarlevorna ingår. Med aktivt menas bland annat att vi försöker att inkludera den anatomiska samlingen i dagens forskning och samtal om etiska perspektiv vid hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar, något som har aktualiserats i samband med Riksantikvarieämbetets nyutkomna stöddokument för hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar och återlämnande. I det perspektivet måste vi även inkludera FN:s urfolksdeklaration. Ett aktuellt exempel på försök att inkludera kvarlevorna i dagens etiska debatt och tillsammans med samerna är ett föredrag som 2019 hölls vid Skogsmuseet i Lycksele ”Varför finns Maria Grahns kranium vid Lunds universitet”, i samarbete med Mikael Jakobsson vid Skogsmuseet och Sametinget.

Historiska museet vid Lunds universitet förvaltar den anatomiska samlingen men det är Lunds universitet som är ytterst ansvarig för samlingen, och som med alla statliga samlingar så är det regeringen som är den sista instansen i ett beslut om återlämnande. Historiska museet kan dock själva initiera återlämnanden, något som också skedde 2013 då vi påträffade ett ur anatomiska samlingen sedan länge försvunnet skelett från Australien i ett annat museums samlingar.

Museet arbetar i skrivande stund med att uppdatera sina egna något ålderstigna riktlinjer för hantering av mänskliga kvarlevor och där ingår även återlämnande, något som vi hoppas kommer underlätta för oss och Lunds universitet i eventuella framtida återlämnandeärenden. Riktlinjerna kommer att utgå från Riksantikvarieämbetets stöddokument.

Som för de flesta museer och institutioner med knaper budget så krävs också att det tillskjuts medel för att museet själva ska kunna initiera återlämnande av mänskliga kvarlevor inklusive samiska kvarlevor. Vid tidigare repatrieringar till Nya Zeeland och Australien finansierades till exempel det antikvariska arbetet på museet inkl. packning och arkivforskning, experter av olika slag hitsända av de respektive länderna samt resor för de inresande från Australien och Nya Zeeland av de respektive ländernas regeringar. Oavsett avser museet självklart att ha en öppen och transparent kommunikation med berörda grupper”.

Läs gärna artikeln ”De vill kasta ljus över en mörk historia” som finns på Lunds universitets webb.

Foto: Mikael Risedal

BESLUT: Utveckling av arbetet med samerättsliga frågor

4 okt 2020

/goda-nyheter-gladjande-beslut-foto-susanne-hagelin.jpg
Medlemmarna i Amnesty Sverige har fattat följande beslut på årsmötet 2020:
  • Att Amnesty Sverige under de kommande åren ska fortsätta att utveckla det redan pågående strategiska arbetet med samerättsliga frågor med utgångspunkt i urfolksrätten,
  • Att strategiska arbetsformer fortsättningsvis utvecklas i nära samarbete med samiska företrädare och rättighetsbärare och med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna.
Det är ett glädjande besked och en viktig milstolpe i Amnesty Sápmis arbete.
Foto: Susanne Hagelin

← Äldre inlägg

Gilla oss på Facebook

/7-amnesty-sapmi-laponia.jpg

Följ oss på Facebook. Vi publicerar nyheter och tips på evenemang med fokus på urfolksrätt och mänskliga rättigheter i Sápmi.

Kontakt

Hör av dig till Amnesty Sápmi!


Gruppsekreterare Erik Törnlund.
E-post: sapmi@amnesty.se

Stöd oss

Varje gåva har betydelse. Ditt stöd gör att vår gemensamma röst blir starkare och får bättre genomslag. 

Skanna QR-koden på bilden, eller skriv in vårt swishnummer 123 561 20 49 och valfritt belopp.

/gava-till-amnesty.jpg