Fotografier och etik: ”Ibland är det bara fel”

För en tid sedan var Lis-Mari Hjortfors på Carolina Rediviva, en del av Uppsalas universitetsbibliotek. Där finns samlingar från det ökända Rasbiologiska institutet som bildades på riksdagens uppdrag 1922. Bland handlingarna finns ungefär 12 000 fotografier tagna av institutet eller dess föreståndare, Herman Lundborg.

– Jag var där tillsammans med två andra representanter från Sametingets etiska råd, säger Lis-Marie Hjortfors.

”Fotografierna användes som verktyg för kategorisering av människor. Intresset har under årens lopp varit lika stort för arkivhandlingarna som för fotografierna”, står det på Uppsala universitets hemsida om Rasbiologiska institutets arkiv .

– Vi fick veta att det var OK att fota av bilderna med våra mobiler, berättar Lis-Marie vidare. 

Där fanns högar av album. Bilder på män, kvinnor och barn. Några helt nakna, några med kläder på sig. Lis-Marie stelnade till när hon såg ett av fotografierna.

– Där var min farmor på en av bilderna! Min egen farmor. I gáppte, kolt. Hon var i ett utsatt läge då, och är det än idag. Min familj blir fortsatt kränkt och jag kan inte skydda dem. Att det här bara får fortgå?

Där fanns fler bilder på hennes farmor, syskon och farmors mor. Kräkningen av samer och andra människor fortsätter i Sverige genom bildarkivet. Det är svårt att tänka sig att människorna på bilderna låtit sig fotograferas av fri vilja. Varför är det OK för besökare att fotografera arkivbilderna med mobilkamerorna? I vilket syfte?

– Det här måste vi göra någonting åt!

Lis-Marie blir ständigt påmind om det rasistiska förflutna. Som när hon skulle kopiera ett foto av släkten som hon hade till sin syster. När hon tog ut fotot ur ramen, såg hon på baksidan att det kom från det rasbiologiska institutet; det visste hon inte om släktbilden.

– Jag blir förfärligt sorgsen när jag ser bilden nu för tiden, blir illamående.

Lis-Marie bor i Gällivare och arbetar som etnolog och forskare på det lulesamiska muséet i Tysfjord söder om Narvik. Hon skriver dessutom på en avhandling vid Umeå universitet om laestadianism och samisk identitet.

– Jag blir nog klar till våren, säger hon och beskriver dagarna i Tysfjord som avlöses av nätter fulla av norrsken.

Text: Nina Hjelmgren
Foto: Andreas Hjortfors

20 mar 2021

Gilla oss på Facebook

/7-amnesty-sapmi-laponia.jpg

Följ oss på Facebook. Vi publicerar nyheter och tips på evenemang med fokus på urfolksrätt och mänskliga rättigheter i Sápmi.

Kontakt

Hör av dig till Amnesty Sápmi!


Gruppsekreterare Erik Törnlund.
E-post: sapmi@amnesty.se

Stöd oss

Varje gåva har betydelse. Ditt stöd gör att vår gemensamma röst blir starkare och får bättre genomslag. 

Skanna QR-koden på bilden, eller skriv in vårt swishnummer 123 561 20 49 och valfritt belopp.

/gava-till-amnesty.jpg