Infekterad debatt mellan Muonio sameby och Sveaskog

”Stoppa Sveaskogs skövling i Sápmi”, skriver Hans Holma, Katarina Sevä och Ronny Nyström från Muonio sameby i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 20 april. ”Skogsbruk och rennäring måste samsas” får de till svar två dagar senare av Sveaskogs vd Per Matses. I en slutreplik den 23 april skriver Muonio sameby att det är både förnedrande och förminskande att anklaga samebyn för att ha blivit utnyttjade av Greenpeace. Amnesty Sápmi har sammanfattat debatten och länkar till samtliga inlägg.

/mwp_sveaskog_laitavaara-6.jpg

De senaste åren har statens eget skogsbolag – Sveaskog – kalhuggit många av de sista gamla skogarna i Muonio, skriver debattörerna. Bilden är från Laitavaara. Foto: Marcus Westberg. 

Debatten inleds den 20 april då Svenska Dagbladet publicerar en debattartikel från Muonio sameby i Norrbotten:

”Vi i Muonio sameby har sagt nej till avverkning av skog i viktiga områden för oss. Men Sveaskog visar oss ingen hänsyn överhuvudtaget, de bara avverkar. I Muonio sameby har vi bedrivit en skogssamisk renskötsel under obruten tid i flera hundra år. Men de senaste åren har statens eget skogsbolag – Sveaskog – kalhuggit många av de sista gamla skogarna, som är livsviktiga för renarnas och vår egen överlevnad som sameby.

Sveaskogs agerande drabbar inte bara oss, utan även många andra samebyar. Vad ska näringsminister Ibrahim Baylan göra för att stoppa Sveaskogs skövling av skogarna i Sápmi?

Sveaskog har behandlat oss väldigt kränkande – och gör det fortfarande. Det här förföljer oss dagligen. Vi har ställt krav till Sveaskog. Vi har gjort skrivelser från Muonio samebys sida, där vi anser att vi bör ha tillbaka samråden och att vissa skogar måste sparas. Men vi har inte fått något gehör.

Sveaskog är statens eget skogsbolag – och styrs utifrån vad riksdag och regering beslutar. Vi kräver därför att regeringen ändrar direktiven för Sveaskog. De måste ha samråd med renskötselområdet – det är ett absolut minimum”, skriver samebyn i artikeln.

Skogsbruk och rennäring måste samas. Sveaskog följer noggrant de regler som finns, skriver vd:n för Sveaskog i en replik. Foto: Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen.

”Skogsbruk och rennäring måste samsas", skriver Per Matses, vd för Sveaskog, i en replik den 22 april. "Greenpeace använder en sameby för att med starkt känslomässiga argument komma åt svensk skogsvårdslagstiftning. I det sammanhanget blir Sveaskog ett verktyg”.

”Ordningen är enkel men rigorös. Sveaskog följer noggrant de regler som finns. Vi vill därför påpeka att:

  • Sveaskog har tillstånd för samtliga avverkningar som sker.
  • Vid tillståndsbedömning säkerställer Skogsstyrelsen att inga skogar med höga naturvärden avverkas, samt att lagstadgat samråd med rennäringen skett.
  • Den som har invändningar som ligger utanför Sveaskogs ansvar för intressentdialog bör vända sig till Skogsstyrelsen, som är den myndighet som hanterar dessa frågor.
  • Den som menar att lagstiftning eller regelverk är fel bör vända sig till Sveriges riksdag”.

/mwp_sveaskog_akkajaur-2.jpg

Enligt forskare på Sveriges lantbruksuniversitet är Sverige näst sämst i världen på naturhänsyn i skogsbruket – bara Finland är värre. Sveaskogs kalavverkning i Laitavaara. Foto: Marcus Westberg

”Sveaskogs svar är ett slag i ansiktet” skriver Muonio sameby och Greenpeace i en slutreplik. De skriver: ”Per Matses skriver att han ’upplever att Greenpeace använder en sameby för att med starkt känslomässiga argument komma åt svensk skogsvårdslagstiftning’. Det är ett häpnadsväckande påstående. Att ta sig tolkningsföreträde och anklaga oss i Muonio sameby för att ha blivit utnyttjade är både förnedrande och förminskande. Det är ett hårresande exempel på kolonialt översitteri, från statens eget skogsbolag".

”Det är vi från Muonio sameby som hörs i filmen som Greenpeace spridit. Det är samebyns ord som står i brevet till Sveaskog. Och det är Muonio samebys vädjan till allmänheten att stödja samebyns kamp.

Per Matses skriver också att Sveaskog inte avverkar skogar med höga naturvärden. I Muonio sameby kan vi med egna ögon se att det inte stämmer, eftersom flera av de gamla hänglavsskogar där våra förfäder skötte renar nu förvandlas till kalhyggen. Greenpeace kartläggning visar också att majoriteten av de avverkningsanmälningar som Sveaskog har i området är kontinuitetsskogar, alltså de sista spillrorna av naturskog som aldrig kalavverkats.

Vi för mer än gärna en dialog med Sveaskog – såväl från samebyns som från Greenpeace sida. Men dialog kräver ömsesidig respekt. Om Sveaskog menar allvar så borde Per Matses svara på den fråga han hittills undvikit: Kommer Sveaskog att åter­uppta samråden med Muonio sameby?”, frågar Hans Holma, Katarina Sevä och Ronny Nyström från Muonio sameby samt Isadora Wronski, Sverigechef för Greenpeace.

Majoriteten av de avverkningsanmälningar som Sveaskog har lämnat in, som omfattar Muonio samebys renbetesområden, är kontinuitetsskogar, alltså de sista spillrorna av naturskog. Foto: Marcus Westberg i Muonio.

Sluta med er utmattningstaktik - öppet brev till Sveaskog

Maskaure sameby, Mausjaur sameby och Naturskyddsföreningen kräver i ett öppet brev att Sveaskog ska respektera samernas rättigheter och sluta med "utmattningstaktik" för att  tvinga till godkännande av avverkning av renbetesmarker.

"Det är nu renskötselarbetet kräver all tid, sju dagar i veckan. Men det bekommer inte Sveaskogs företrädare, trots att samerna förklarat situationen och gett klart besked. 

Men Sveaskogs företrädare pressar samebyarna och bryr sig inte. De kan ringa från morgon till kväll. Allt bara med avsikten pressa fram ett samråd vars enda syfte är att utverka ett ja för Sveaskogs planerade nya avverkningar i samebyarnas redan hårt överavverkade renbetesskogar".

Förståelse och kunskap kring hur renlav växer krävs både för Sveaskogs del, men också för renskötseln, skriver Sveaskog i ett pressmeddelande med rubriken "Säkrar renarnas mat i framtiden". Men renarna svälter på grund av kalhyggen och bristen på lav, enligt samebyarna.

2 maj 2021

Gilla oss på Facebook

Följ oss på Facebook. Vi publicerar nyheter och tips på evenemang med fokus på urfolksrätt och mänskliga rättigheter i Sápmi.

Kontakt

Hör av dig till Amnesty Sápmi!


Gruppsekreterare Erik Törnlund.
E-post: sapmi@amnesty.se

Stöd oss

Varje gåva har betydelse. Ditt stöd gör att vår gemensamma röst blir starkare och får bättre genomslag. 

Skanna QR-koden på bilden, eller skriv in vårt swishnummer 123 561 20 49 och valfritt belopp.

/gava-till-amnesty.jpg