Näringsministern ”älskar gruvor” – oro bland samer

/aitik-gruvan-gallivare-fotograf-tor-l-tuorda.jpg

Redan första dagen på posten som näringsminister valde Karl-Petter Thorwaldsson (S) att uttala sig om gruvetableringar: "Det är inte så att vi tar lätt på miljöfrågor, men ja, vi älskar gruvor i Socialdemokraterna. Det är fantastiskt att vi kan bryta malm och mineral ur våra berg, göra nya produkter av dem och exportera till andra länder. Så ja, jag hoppas kunna öppna och ge tillstånd till flera nya gruvor” sa han till TT.

Han fick också frågor om den omstridda gruvetableringen i Gállok utanför Jokkmokk, intill världsarvet Laponia och i Jåhkågasska tjiellde samebys renbetesområde.

”Med en ganska kort erfarenhet som näringsminister, så måste jag ändå säga att det är dags att ta den frågan. Så jag ska se om vi inte kan komma tillbaka i närtid med ett besked i den frågan”, sa Karl-Petter Thorwaldsson till Altinget.

”Jag brukar inte ägna mig åt att följa aktiekurserna på börsen, men ibland finns det skäl att göra undantag från denna regel. Det senaste dygnet har det skett en dramatisk kursuppgång för Beowulf Minings aktie. Beowulf är det brittiska bolag som har planer på att starta en järnmalmsgruva i Gállok mellan Jokkmokk och Kvikkjokk”. Det skriver journalisten Arne Müller och fortsätter:

”Kursuppgången är så anmärkningsvärd att företaget till och med har skickat ut ett meddelande till börsen om detta. Där skriver de att uppgången ”följer på positiva kommentarer från den nya svenska statsministern om behovet av fler gruvor i Sverige och den nye näringsministerns uttalande om att han ska ’agera’ i Kallak-ärendet”. (follows positive comments by the new Swedish Prime Minister about the need for more mines in Sweden and the new Minister of Enterprise and Innovation about 'taking action' in the matter of Kallak)

Det är tydligt att marknaden räknar med att det faktum att socialdemokraterna nu är ensamma som regeringsparti innebär att det inom kort kommer ett beslut om att bevilja bearbetningskoncessionen för gruvan.  Det är en rimlig bedömning.

Det har inte varit en hemlighet att regeringen har varit oense i frågan. Socialdemokraterna, som haft posten som näringsminister, vill säga ja. Miljöpartiet som haft ansvaret för miljödepartementet tycker att ansökan ska avslås. Det har inneburit att det har tagit orimligt lång tid att avgöra ärendet. Efter ungefär fyra år har ännu inget beslut tagits, trots att alla fakta funnits på bordet.

Länsstyrelsen, som ska vara statens förlängda arm i Norrbotten, har sagt nej till projektet.

Det jag har svårt att förstå är hur det ska gå för regeringen att motivera beslutet. Problemet är att Länsstyrelsen, som ska vara statens förlängda arm i Norrbotten, har sagt nej till projektet. Skälen är två. Dels att gruvverksamheten står i tydlig motsättning till rennäringen i området, dels för att kostnaderna för väg- och järnvägssatsningar blir så stora att projektet inte är lönsamt ur samhällets synvinkel. Dessutom visar det yttrande som FN:s rasdiskrimineringskommitté gjort när det gäller den planerade nickelgruvan i Rönnbäcken att Sverige inte lever upp till sina åtaganden när det gäller den samiska befolkningens rätt att vara delaktiga i beslutsprocessen kring gruvor i det samiska området.

Ett troligt bifall till Beowulfs ansökan kommer inte på något sätt att innebära att frågan är avgjord. Järnmalmspriserna har svängt dramatiskt under de senaste åren. Det är inte alls säkert att ett litet gruvprojekt med en, minst sagt, besvärlig transportväg kan hitta finansiärer som är beredda att satsa de pengar som behövs.

Om projektet drivs vidare kan det mycket väl utvecklas till den största miljökonflikt och strid kring samiska rättigheter som vi har sett på många år i Sverige.

Det är möjligt att både FN:s rasdiskrimineringskommitté och FN-organet UNESCO agerar. UNESCO har ställt frågor om hur världsarvet Laponia kommer att påverkas. Det handlar främst om huruvida renskötseln går att bedriva som tidigare i området.

Men framförallt kvarstår den grundläggande konflikten. De berörda samebyarna är helt emot projektet. Sametinget har kraftfullt gått emot planerna. Det finns en stark miljöopinion både lokalt och i resten av landet som har tagit ställning mot projektet. Projektet har blivit något av en symbol för de skarpa konflikterna kring gruvbranschens tillväxt i Sverige som vi har sett under det senaste årtiondet. Om projektet drivs vidare kan det mycket väl utvecklas till den största miljökonflikt och strid kring samiska rättigheter som vi har sett på många år i Sverige”, avslutar Arne Müller.

Amnesty Sápmi undrar om regeringen verkligen kan ge grönt ljus till en gruva i Gállok. I så fall måste regeringen blunda för minoritetslagen som är tydlig när det gäller statens skyldighet att främja samers möjlighet att behålla och utveckla sin kultur (paragraf 4) och internationell rätt som säger att urfolk måste få betydande inflytande, så att de kan påverka besluten när deras marker berörs (Europarådets ramkonvention, artikel 15).

Foto: Tor L Tuorda

2 dec 2021

Gilla oss på Facebook

Följ oss på Facebook. Vi publicerar nyheter och tips på evenemang med fokus på urfolksrätt och mänskliga rättigheter i Sápmi.

Kontakt

Hör gärna av dig till Amnesty Sápmi!

/erik-tornlund-ordforande-amnesty-sapmi.jpg

Ordförande Erik Törnlund
E-post: sapmi@amnesty.se

Stöd oss

Varje gåva har betydelse. Ditt stöd gör att vår gemensamma röst blir starkare och får bättre genomslag. 

Skanna QR-koden på bilden, eller skriv in vårt swishnummer 123 561 20 49 och valfritt belopp.

/gava-till-amnesty.jpg