Samisk förvaltning av naturresurser perioden 1550–1800

Två forskare från Sveriges lantbruksuniversitet beskriver hur rätten att utnyttja olika marker bestämdes bland samer i Sverige från mitten av 1500-talet fram till slutet av 1700-talet. Berättande källor och domstolsprotokoll från lulesamiskt område visar hur rättigheter knutna till jakt, fiske och renbete förändrades i takt med ekonomin. När jakt- och fiskeekonomin blev allt mer präglad av renskötsel förändrades också vem som fick rätt att utnyttja olika resurser.

/dombocker.jpg

Jesper Larsson och Eva-Lotta Päiviö Sjaunja har kombinerat nobelpristagaren Elinor Ostroms teorier och metoder kring kollektivt nyttjade tillgångar med en närläsning av historiskt källmaterial. På detta sätt visar de hur skickligt och målmedvetet samer sinsemellan förhandlade om hur rättigheter till bete, fiskevatten och jaktområden skulle fördelas. De kan också visa hur olika naturgivna förutsättningar, som skog och fjäll, påverkade vilka rättigheter samiska hushåll hade till olika resurser.

Jakt – en samisk rättighet

skogsområdena var rättigheterna till jakt och fiske mer exklusiva till sin karaktär, ofta med ensamrätt för enskilda samiska hushåll till fisk och bytesdjur i särskilda marker och vatten. Från 1600-talet var jakten i fjällen mer tillgänglig och bland annat öppen för fattiga samer. Det är tydligt att jakten var en rättighet som tillhörde samerna i undersökningsområdet. 1749 kom den första lagstiftningen som klargjorde nybyggarnas begränsade jaktområden.

I och med att många samiska hushåll övergick till storskalig renskötsel under 1600-talet ökade behovet av sommarbete i fjällen och vinterbete i skogen. Det var en utveckling som började hos de samer som levde närmare fjällen, men som under 1700-talet också spreds till många samer i skogsområdena. Med tiden uppstod en intensiv diskussion mellan samiska hushåll om vem som hade rätt till vilka betesområden. Den handlade inte minst om behovet av tillfälliga betesplatser längs flyttvägarna när renarna skulle flyttas mellan skogen och fjällen. För att den storskaliga renskötseln skulle fungera optimalt behövde renägarna komma överens om gemensamma regler för beten och flyttvägar över stora områden.

Handelnätverk och konfliktlösning

Renskötseln ökade i betydelse då handeln i området ökade och det byggdes upp stabila handelsnätverk. Förändringarna i markanvändningen drevs på av att samerna sinsemellan förhandlade om rättigheterna till olika betesmarker, fiskevatten och jaktområden. Svårlösta konflikter om dessa resurser mellan samiska hushåll reglerades i den lokala rätten som sammanträdde en gång per år i samband med vintermarknaden.

Rätten bestod av en svensk huvuddomare och 12 samiska nämndemän, som bland annat gav förslag på lösningar i samråd med de tvistande. Nämndemännen kom från de samiska byar som ingick i rättens område och hade mycket god kunskap om den lokala markanvändningen, vilket representanter för den svenska staten saknade.

– Att beslut kring markanvändningskonflikter på 1600- och 1700-talen fattades av domstolen, som var en del av det svenska rättsväsendet, kan bara tolkas som att den svenska staten bekräftade de samiska institutionernas roll, och såg den samiska markanvändningen som legitim, säger Jesper Larsson.

Långsiktig förvaltning av naturresurser

I boken används ett tvärvetenskapligt angreppsätt som inte bara fokuserar på samernas sociala organisation utan också analyserar hur det samiska samhället och de ekologiska förutsättningarna är sammanvävda.

Boken ger en ny bild av hur skickligt och systematiskt den samiska befolkningen organiserade och förvaltade naturresurser, och hur de skapade välfungerande institutioner för långsiktig förvaltning.

– Sådan kunskap är ett viktigt bidrag till den aktuella diskussionen om urfolks rättigheter, säger Eva-Lotta Päiviö Sjaunja.

Fakta om boken

/larsson-paiviosjaunja2022_omslag-600.jpg

Boken “Self-Governance and Sami Communities. Transitions in Early Modern Natural Resource Management” har skrivits av agrarhistorikerna Jesper Larsson och Eva-Lotta Päiviö Sjaunja från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och ges ut av förlaget Palgrave Macmillan.

Boken riktar sig i första hand till den akademiska världen, men också till beslutsfattare och tjänstemän. Den kan också läsas av alla som är intresserade av samisk historia, särskilt hur markanvändningen har förändrats över tid.

Här kan du ladda ner en PDF av boken utan kostnad.

10 jan 2022

Gilla oss på Facebook

Följ oss på Facebook. Vi publicerar nyheter och tips på evenemang med fokus på urfolksrätt och mänskliga rättigheter i Sápmi.

Kontakt

Hör gärna av dig till Amnesty Sápmi!

/erik-tornlund-ordforande-amnesty-sapmi.jpg

Ordförande Erik Törnlund
E-post: sapmi@amnesty.se

Stöd oss

Varje gåva har betydelse. Ditt stöd gör att vår gemensamma röst blir starkare och får bättre genomslag. 

Skanna QR-koden på bilden, eller skriv in vårt swishnummer 123 561 20 49 och valfritt belopp.

/gava-till-amnesty.jpg