Filmer och tv-program

Arvet och tystnaden

/arvet-och-tystnaden.jpg

Jåhkågasska sameby är liten, och hela byns liv och identitet kretsar kring renen. Vad händer när de yttre hoten pressar inåt samtidigt som gruppen måste hålla en enad front utåt? Journalisten Kristina Edblom har tillbringat 18 månader med några av dem som försöker hitta en vardag och en framtid mitt i en allt hetare diskussion om samiska rättigheter. Dokumentär 3 delar, SVT Play.

Badjelánnda

Årstiderna förskjuts i Padjelanta nationalpark, de vida högslätternas och stora sjöarnas fjällandskap. Vintrarna blir varmare och somrarna längre. Medierna rapporterar om klimatförändringarna nästan varje dag. Det här är en poetisk berättelse om marken och om naturens värde genom tankar hos den som nyttjar marken dagligen. Kortfilm i regi av Jonah Senften och Jimmy Sundin. Filmen ingår i Svenska Filminstitutets projekt Glöd, där Sveriges urfolk och nationella minoriteter berättar sina historier.

Kortfilm · 4 min 33 sek på UR Play.

Det är här det brinner

I SVT:s programserie ”Det är här det brinner” möter du sju konstnärer där samisk historia, motstånd och kamp är närvarande.

Lyssna på Anders Sunna, Lena Stenberg, Britta Marakatt-Labba och Carola Grahn från Sverige, Outi Pieski från Finland och Joar Nango från Norge.

Programserie i tre delar, som kan ses på SVT Play

Dollagattis. Samiska personligheter med avtryck i historien

Programserie i tre delar, som kan ses på SVT Play

Möt konstnären och feministen Britta Marakatt-Labba i ett samtal med Anna-Karin Niia. De möts vid Lainioälvens strand i Övre Soppero och samtalar om Britta Marakatt-Labbas brinnande intresse för politik, hennes kärlek till renen och den samiska kulturen och hur hennes konst har tagit henne ut i världen – fast hon helst vill vara hemma i Lappland. Del 1 av 3.

Mikael Svonni är professor emeritus i samisk språkvetenskap. Redan som barn visste han att han skulle välja den akademiska vägen och arbeta med och för det samiska språket. I Rávttas, väster om Kiruna, samtalar Anna-Karin Niia och Mikael om samiskans betydelse och utveckling, men också om kärleken till att laga mat och baka gáhkku. Del 2 av 3.

Genom sin bildkonst, slöjd och sina teaterpjäser har konstnären och slöjdaren Maj Doris Rimpi under åren lyft de samiska frågorna. Anna-Karin Niia och Maj Doris träffas på en pir i Storluleälv vid Maj Doris älskade hem Bárenjárgga. Hon berättar om vad som format hennes liv och att hon saknat rampljuset när hon efter 25 år gjorde bejublad comeback i filmen Sameblod. Del 3 av 3.

Gállok – kampen i Sameland

/gallok-kampen-i-sameland.jpg

Ett stort svart hål hotar Tor och hans familj. Ett gruvbolag planerar att öppna en ny gruva där de bor i Gállok. Den plats där Tor vuxit upp i en orörd natur och där samerna har sina renar. Samtidigt inser Tors gamla kompis Kjell att han står inför nya möjligheter. Jobb och affärer kan komma tillbaka till Jokkmokk. Snart står de på vardera sidan av konflikten och hänvisar till sina samiska rötter för att legitimera sin sak. Vem har rätt att kalla sig same? I Gállok står det snart mer på spel än ett hål i marken.

Se dokumentären på SVT Play, 59 minuter.

Gravplundrarna

/gravplundrarna.jpg

Rasbiologin levde länge vidare i det fördolda. Ända in på 1950-talet plundrades samiska gravar i jakten på kranier. Gravplundrarna börjar och slutar i en historisk händelse – Sveriges största återbegravning av samiska kvarlevor i Lycksele 2019.

Se dokumentären på SVT Play, 58 minuter.

Ickevåld 2021 – samtal om vikten av ickevåldsliga handlingar roll i samiska och urfolksfrågor

/hallplats-sapmi-ickevald-2021.jpg

Under Mötesplats Ickevåld 2021 pågick ett samtal om osynliggörande av de övergrepp som har skett, våldet mot marken, skövling av skogen, hatbrott och urfolkskamp. Om samer som tar plats och ger röst åt sitt folk. Om betydelsen av civilsamhällets, politikens och forskningens roll när det handlar om samiska rättigheter.

Kristina Sehlin MacNeil, forskare på Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet samtalade med tre inbjudna gäster; Kerstin Andersson och Erik Törnlund från Amnesty Sápmi samt Henrik Blind, distriktsordförande för Miljöpartiet i Norrbotten.

Se samtalet som pågår en timme.

Emy Suorra: Mina hjärtefrågor är exploatering och urfolksrätt

”Mina hjärtefrågor är skogsbruk, exploatering och urfolksrättigheter”, säger Emy Suorra, same och renägare från Gällivare. Hon är aktiv i Fältbiologerna och Skogsupproret. 

”Jag har alltid höra; så länge renen klarar sig, klarar vi oss. Men nu har vi kommit till en punkt när renen inte klarar sig längre. Svenska staten håller på att strypa en del av den samiska kulturen. Det tär på en psykiskt”.

”Min farfars generation fick ta mycket skit. Min pappas generation fick bara leva med det. Min generation måste slå tillbaka”.

Amnesty Business Group Lund har intervjuat Emy Suorra. Se intervjun här.

Kebnekaise – de åtta samiska årstiderna

/kebnekaise.jpg

Serie på SVT Play om de åtta samiska årstiderna vid Sveriges högsta berg Kebnekaise, med hisnande vackra vyer och spännande naturupplevelser. Vi följer livet kring berget under ett års tid och träffar såväl dem som bor och arbetar kring fjället, som turisterna.

Samernas tid – Utbildningsradion 

Från UR play: "Det här är berättelsen om norra Europas urfolk och deras historia. Samernas historia, som är intimt sammankopplad med Sveriges historia, är okänd för de flesta. Samerna anpassade sig tidigt till en karg omgivning och byggde upp en jakt- och fångstexpertis som gjorde dem till viktiga handelspartners under vikingatiden. Serien beskriver hur samerna påverkades av kyrkans våldsamma kristningsprocess och av nationalstaternas kolonisation av de samiska markerna under tidigmodern tid. Situationen förvärras under 1900-talet då kolasamerna hamnar i Sovjetunionens grepp. Exploateringen av Sápmis naturtillgångar ökar och rasbiologernas ögon vänds mot samerna."

Tre delar om vardera ungefär 1 timma kan ses på UR Play.
Serien finns även syntolkat och teckenspråkstolkat.

Sameblod (långfilm)

Sameblod tar upp en sårig del av svensk historia. Det handlar om kolonialism och rasbiologi. Filmen har fått stor uppmärksamhet i Sverige och utomlands, visats på de tyngsta filmfestivalerna och prisats flerfaldigt.

"Sameblod är en stark film om Elle-Marja som går i nomadskola och bestämmer sig för att bryta med sitt samiska arv och bli svensk. Det är också berättelsen om Sveriges skamliga koloniala historia, om hemhörighet och utanförskap, hjälteskap och uppror, skam och skuld. En film som berör och upprör och manar till viktiga samtal om individuell och nationell historieskrivning."

Se intervjun med regissören Amanda Kernell och skådespelaren Lene Cecilia Sparrok i TV4 Nyhetsmorgon.

Läs intervjun med regissören Amanda Kernell i Dagens Nyheter 2017: Flera generationer har burit på en massa skam.

Filmen går att se via streamingtjänster, som HBO Nordic.

En filmhandledning ingår i Filmpedagogiskt paket för undervisning om de nationella minoriteterna. Handledningen finns också i sydsamisk översättning av Sara Mariana Åström.

Underlag för lektionsplanering för årskurs 7-9 finns på webben.

Sametinget – pedagogiska filmer om renskötsel

Sametinget har producerat ett antal korta filmer om renskötsel. De beskriver bland annat renarnas markbehov, grön infrastruktur ur ett rennäringsperspektiv, rovdjur, att samla renar med drönare, vad är en renbruksplan och renpassager på E4:an. Du hittar filmerna Sametingets spellista på YouTube. De är mellan 2 och 4 minuter långa.

Svonni vs Skatteverket

Ida-Maria kämpar mot svenska myndigheter för rätten att göra ett skatteavdrag för inköp av en hund. Ska de svenska betongskallarna förstå att hunden är ett arbetsredskap, som en skoter ungefär? Eller ska en same tvingas böja sig för den svenska överheten? Kortfilm på samiska i regi av Mara Fredriksson. Filmen ingår i Svenska Filminstitutets projekt Glöd, där Sveriges urfolk och nationella minoriteter berättar sina historier.

Kortfilm · 4 min 53 sek på UR Play.

Tvångsförflyttningar - Bággojohtin

År 2019 är det hundra år sedan renbeteskonventionen mellan Sverige och Norge blev klar. Regleringen betyder att samerna i Karesuando-trakten blir av med sina betesmarker och hem på norsk sida och de tvingas flytta till nya marker och hem söderöver. I denna roadtrip sätter vi fokus på en mörk del av svensk och samisk historia och hur vi än i dag påverkas och lever med det som skett. Personliga möten och gripande berättelser i spåren efter tvångsförflyttningarna av samer.

Tre delar om 30 minuter vardera kan ses fram till 31 december 2021 på SVT Play.

Jag var en lägre ras

En serie om en okänd och mörk del av svensk historia med rasbiologi. Skallmätningar, förbud att prata sitt modersmål och fysiskt och psykiskt våld var vardag för folket som bodde i norra Sverige. Vi får smärtsamma vittnesmål från äldre personer som har blivit skallmätta och fotograferade av rasbiologer så sent som på mitten av 1950-talet. Serien fokuserar på hur Sverige har behandlat en nationell minoritet, tornedalingar, men lyfter även fram urfolket samerna.

Det är en mycket gripande och angelägen beskrivning av ett Sverige, som många inte känner till. Historikern Curt Persson från Luleå tekniska universitet deltar, liksom hockeyspelarna Björe och Stig Salming, författaren Åsa Larsson, författaren och filosofen Bengt Pohjanen och många, många andra.

Tre delar om vardera 30 minuter kan ses på SVT Play.
Serien finns även syntolkat och teckenspråkstolkat.

 

JURIDIK – TVÅ FÖREDRAG

Girjas-domen – analys 

Den 23 januari 2020 gav Högsta domstolen Girjas sameby rätt att förvalta småviltsjakt och fiske på samebyns marker ovanför odlingsgränsen. En knapp månad senare höll Christina Allard, biträdande professor rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, ett föredrag om Girjasdomen. Vad säger domen? Vilka nyheter innehåller domen? Vilka konsekvenser kan följa av domen? Se föredraget här.

Rennäringens skydd mot vattenkraftens exploatering

Advokat Camilla Wikland talar om renskötselrätten, vattenkraftens miljötillstånd, ny lagstiftning och samebyarnas roll i kommande tillståndsprocesser under ett föredrag 2019 arrangerat av Stockholm Environment Instiute. Se föredraget här. På webbplatsen finns även en rapport med samma titel.

 

Gilla oss på Facebook

Följ oss på Facebook. Vi publicerar nyheter och tips på evenemang med fokus på urfolksrätt och mänskliga rättigheter i Sápmi.

Kontakt

Hör gärna av dig till Amnesty Sápmi!

/erik-tornlund-ordforande-amnesty-sapmi.jpg

Ordförande Erik Törnlund
E-post: sapmi@amnesty.se

Stöd oss

Varje gåva har betydelse. Ditt stöd gör att vår gemensamma röst blir starkare och får bättre genomslag. 

Skanna QR-koden på bilden, eller skriv in vårt swishnummer 123 561 20 49 och valfritt belopp.

/gava-till-amnesty.jpg