Filmer och tv-program

Barnprogram på lulesamiska: Prick och Fläck

Det finns en språkstärkande serie på lulesamiska för barn i förskoleåldern på UR Play. Det är sex korta filmer av Lotta och Uzi Geffenblad med de två kluriga kaninerna Prick och Fläck.

Prick är prickig och Fläck är fläckig. Kaninerna hittar alltid på saker att göra tillsammans; de bakar, går på cirkus, letar svamp i skogen och har disko för sina vänner. Överallt dyker det upp prickar och fläckar.

Serie med sex korta filmer på UR Play.

Det är här det brinner

I SVT:s programserie ”Det är här det brinner” möter du sju konstnärer där samisk historia, motstånd och kamp är närvarande.

Lyssna på Anders Sunna, Lena Stenberg, Britta Marakatt-Labba och Carola Grahn från Sverige, Outi Pieski från Finland och Joar Nango från Norge.

Programserie i tre delar, som kan ses på SVT Play

Dollagattis. Samiska personligheter med avtryck i historien

Programserie i tre delar, som kan ses på SVT Play

Möt konstnären och feministen Britta Marakatt-Labba i ett samtal med Anna-Karin Niia. De möts vid Lainioälvens strand i Övre Soppero och samtalar om Britta Marakatt-Labbas brinnande intresse för politik, hennes kärlek till renen och den samiska kulturen och hur hennes konst har tagit henne ut i världen – fast hon helst vill vara hemma i Lappland. Del 1 av 3.

Mikael Svonni är professor emeritus i samisk språkvetenskap. Redan som barn visste han att han skulle välja den akademiska vägen och arbeta med och för det samiska språket. I Rávttas, väster om Kiruna, samtalar Anna-Karin Niia och Mikael om samiskans betydelse och utveckling, men också om kärleken till att laga mat och baka gáhkku. Del 2 av 3.

Genom sin bildkonst, slöjd och sina teaterpjäser har konstnären och slöjdaren Maj Doris Rimpi under åren lyft de samiska frågorna. Anna-Karin Niia och Maj Doris träffas på en pir i Storluleälv vid Maj Doris älskade hem Bárenjárgga. Hon berättar om vad som format hennes liv och att hon saknat rampljuset när hon efter 25 år gjorde bejublad comeback i filmen Sameblod. Del 3 av 3.

Emy Suorra: Mina hjärtefrågor är exploatering och urfolksrätt

”Mina hjärtefrågor är skogsbruk, exploatering och urfolksrättigheter”, säger Emy Suorra, same och renägare från Gällivare. Hon är aktiv i Fältbiologerna och Skogsupproret. 

”Jag har alltid höra; så länge renen klarar sig, klarar vi oss. Men nu har vi kommit till en punkt när renen inte klarar sig längre. Svenska staten håller på att strypa en del av den samiska kulturen. Det tär på en psykiskt”.

”Min farfars generation fick ta mycket skit. Min pappas generation fick bara leva med det. Min generation måste slå tillbaka”.

Amnesty Business Group Lund har intervjuat Emy Suorra. Se intervjun här.

Badjelánnda

Årstiderna förskjuts i Padjelanta nationalpark, de vida högslätternas och stora sjöarnas fjällandskap. Vintrarna blir varmare och somrarna längre. Medierna rapporterar om klimatförändringarna nästan varje dag. Det här är en poetisk berättelse om marken och om naturens värde genom tankar hos den som nyttjar marken dagligen. Kortfilm i regi av Jonah Senften och Jimmy Sundin. Filmen ingår i Svenska Filminstitutets projekt Glöd, där Sveriges urfolk och nationella minoriteter berättar sina historier.

Kortfilm · 4 min 33 sek på UR Play.

Samernas tid – Utbildningsradion 

Från UR play: "Det här är berättelsen om norra Europas urfolk och deras historia. Samernas historia, som är intimt sammankopplad med Sveriges historia, är okänd för de flesta. Samerna anpassade sig tidigt till en karg omgivning och byggde upp en jakt- och fångstexpertis som gjorde dem till viktiga handelspartners under vikingatiden. Serien beskriver hur samerna påverkades av kyrkans våldsamma kristningsprocess och av nationalstaternas kolonisation av de samiska markerna under tidigmodern tid. Situationen förvärras under 1900-talet då kolasamerna hamnar i Sovjetunionens grepp. Exploateringen av Sápmis naturtillgångar ökar och rasbiologernas ögon vänds mot samerna."

Tre delar om vardera ungefär 1 timma kan ses på UR Play.
Serien finns även syntolkat och teckenspråkstolkat.

Sameblod (långfilm)

Sameblod tar upp en sårig del av svensk historia. Det handlar om kolonialism och rasbiologi. Filmen har fått stor uppmärksamhet i Sverige och utomlands, visats på de tyngsta filmfestivalerna och prisats flerfaldigt.

"Sameblod är en stark film om Elle-Marja som går i nomadskola och bestämmer sig för att bryta med sitt samiska arv och bli svensk. Det är också berättelsen om Sveriges skamliga koloniala historia, om hemhörighet och utanförskap, hjälteskap och uppror, skam och skuld. En film som berör och upprör och manar till viktiga samtal om individuell och nationell historieskrivning."

Se intervjun med regissören Amanda Kernell och skådespelaren Lene Cecilia Sparrok i TV4 Nyhetsmorgon.

Läs intervjun med regissören Amanda Kernell i Dagens Nyheter 2017: Flera generationer har burit på en massa skam.

Filmen går att se via streamingtjänster, som HBO Nordic.

En filmhandledning ingår i Filmpedagogiskt paket för undervisning om de nationella minoriteterna. Handledningen finns också i sydsamisk översättning av Sara Mariana Åström.

Underlag för lektionsplanering för årskurs 7-9 finns på webben.

Sametinget – pedagogiska filmer om renskötsel

Sametinget har producerat ett antal korta filmer om renskötsel. De beskriver bland annat renarnas markbehov, grön infrastruktur ur ett rennäringsperspektiv, rovdjur, att samla renar med drönare, vad är en renbruksplan och renpassager på E4:an. Du hittar filmerna Sametingets spellista på YouTube. De är mellan 2 och 4 minuter långa.

Svonni vs Skatteverket

Ida-Maria kämpar mot svenska myndigheter för rätten att göra ett skatteavdrag för inköp av en hund. Ska de svenska betongskallarna förstå att hunden är ett arbetsredskap, som en skoter ungefär? Eller ska en same tvingas böja sig för den svenska överheten? Kortfilm på samiska i regi av Mara Fredriksson. Filmen ingår i Svenska Filminstitutets projekt Glöd, där Sveriges urfolk och nationella minoriteter berättar sina historier.

Kortfilm · 4 min 53 sek på UR Play.

Tvångsförflyttningar - Bággojohtin

År 2019 är det hundra år sedan renbeteskonventionen mellan Sverige och Norge blev klar. Regleringen betyder att samerna i Karesuando-trakten blir av med sina betesmarker och hem på norsk sida och de tvingas flytta till nya marker och hem söderöver. I denna roadtrip sätter vi fokus på en mörk del av svensk och samisk historia och hur vi än i dag påverkas och lever med det som skett. Personliga möten och gripande berättelser i spåren efter tvångsförflyttningarna av samer.

Tre delar om 30 minuter vardera kan ses på SVT Play.

Jag var en lägre ras

En serie om en okänd och mörk del av svensk historia med rasbiologi. Skallmätningar, förbud att prata sitt modersmål och fysiskt och psykiskt våld var vardag för folket som bodde i norra Sverige. Vi får smärtsamma vittnesmål från äldre personer som har blivit skallmätta och fotograferade av rasbiologer så sent som på mitten av 1950-talet. Serien fokuserar på hur Sverige har behandlat en nationell minoritet, tornedalingar, men lyfter även fram urfolket samerna.

Det är en mycket gripande och angelägen beskrivning av ett Sverige, som många inte känner till. Historikern Curt Persson från Luleå tekniska universitet deltar, liksom hockeyspelarna Björe och Stig Salming, författaren Åsa Larsson, författaren och filosofen Bengt Pohjanen och många, många andra.

Tre delar om vardera 30 minuter kan ses på SVT Play.
Serien finns även syntolkat och teckenspråkstolkat.

 

Hur gör man för att rädda ett folk?

Det här är berättelsen om svenska rasbiologers framfart i Lappland och Rasbiologiska institutets kopplingar till Nazityskland - en mörk del av den svenska historien vars arv lever kvar än idag.

Herman Lundborg var ledare för världens första statliga rasbiologiska institut i Uppsala 1922 - 1935. Syftet var att ta reda på var i landet det svenska folket var rasmässigt renast. Paradoxalt nog blev Herman under en av sina forskningsresor i Lappmarken kär i Maria Isaksson, som med institutets definitioner var av ”främmande ras” – en finska med samiskt utseende.

Filmen berättar om den svenska rasbiologins historia och dess kopplingar till Nazityskland. I filmen medverkar personer som i dag söker efter den svenska rasbiologins historia och några som själva minns den.

Filmen är gjord av Maja Hagerman och Claes Gabrielsson och ingår som läromedel på Film och skola.

 

Gilla oss på Facebook

/amnesty-sapmi-vinnare-stora-aktivitetspriset.jpg

På årsmötet 2021 blev Amnesty Sápmi vinnare av Amnesty Sveriges Stora Aktivitetspris. Vi är grymt stolta.

Följ oss på Facebook. Vi publicerar nyheter och tips på evenemang med fokus på urfolksrätt och mänskliga rättigheter i Sápmi.

Kontakt

Hör av dig till Amnesty Sápmi!


Gruppsekreterare Erik Törnlund.
E-post: sapmi@amnesty.se

Stöd oss

Varje gåva har betydelse. Ditt stöd gör att vår gemensamma röst blir starkare och får bättre genomslag. 

Skanna QR-koden på bilden, eller skriv in vårt swishnummer 123 561 20 49 och valfritt belopp.

/gava-till-amnesty.jpg